Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

Annette Nyholm: "Om känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så"

vardag.

Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern.

3.8.2020 kl. 10:15

Plötsligt tog semesterns frihet slut och jobbvardagen ramlade över oss. Hur ska vi orka komma igång igen? Och var går gränsen mellan normalt motstånd mot vardagen och verklig ångest över att återvända efter ledigheten?'

– Är det något i själva jobbet, eller handlar det bara om att det har varit så skönt att vara ledig?

Till en viss grad är det förstås normalt att det tar emot att återgå till jobbet, men det finns varningstecken som tyder på att det rör sig om mer än att man vant sig av med vardagen.

– Om man har rejäl ångest, sömnsvårigheter och känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så obehagligt och om det indikerar att man behöver göra någon form av förändring i sitt liv.

Ett stort varningstecken är om du känner att semestern inte räckte till för att göra dig utvilad.

– Men det beror också på hur man lagt upp sin semester. Om den varit prestationsinriktad och inte gett utrymme för att bara vara är det svårt att hinna vila ut.

Allt roligt behöver inte ta slut bara för att semestern gjorde det.

– Finns det något att se fram emot under arbetsdagen, till exempel en trevlig lunch eller kaffepausen?

Annette Nyholm är psykoterapeut och uppmanar oss att känna efter om vi verkligen måste prestera så mycket.

Det är också viktigt att planera in trevliga saker under hösten. Fundera över vad det är som fått dig att må bra under semestern. Kan du ta med dig något av det till vardagslivet? Här handlar det om att prioritera, men det kan förstås vara svårt om man upp-
lever att det redan nu är svårt att få tiden att räcka till – till exempel om man jobbar heltid och har små barn.

– Men vi människor fastnar också väldigt lätt i tankemönster av att det här är den enda möjligheten. Vi har blivit lite itutade att det ska gå att göra alla de här sakerna samtidigt, men det går inte alltid.

Då kan man behöva fundera över om det till exempel går att dra ner på arbetstiden eller göra en del av jobbet på distans.

Man behöver inte vara så duktig
Att ekorrhjulet stannade upp under våren hoppas hon har fått oss att fundera över hur vi vill leva.

– Många, både arbetstagare och arbetsgivare, har upptäckt möjligheten till distansarbete. Men jag tror också att man börjat reflektera över om man verkligen måste resa så mycket och spendera så mycket pengar på olika saker.

Hon tror att speciellt familjer skulle må bra av att se över vardagen efter coronavåren.

– Kanske många under våren lärde sig att man klarar sig inte bara med mindre lön utan också med mindre hobbyverksamhet. Det lönar sig att tillsammans fundera över om man måste prestera alla de här sakerna.

– Sänk ribban. Man får fuska lite och ta genvägar, man behöver inte vara så duktig hela tiden.

Annette Nyholm möter många utmattade i sitt arbete. Det har lärt henne att det kan ta lång tid att erkänna för sig själv att man behöver göra en förändring.

– Jag har sett ganska allvarliga fall där människor pressat sig tills kroppen inte längre orkat med. Det är viktigt att lyssna på sig själv och sin kropp, vad är det som känns bra på riktigt?

Nyholm jobbade under många år som lärare och var psykoterapeut på deltid. För ett år sedan blev hon företagare på heltid.

– Nu tycker jag att det är jätteskönt att få bestämma över min arbetstid. Jag var klar med mitt förra arbete och redo att gå vidare. Vi behöver våga ta lite risker, så att vi inte fastnar i att göra något bara för att vi tror att vi måste.

Hon rekommenderar att vi reflekterar över livet kontinuerligt, och påminner om att den goda vardagen handlar om små saker – till exempel en picknick på en filt i vardagsrummet.

Erika Rönngård



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34