Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

En kenyansk jul

Replot.

En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu.

9.12.2022 kl. 09:02

Chamilla och Kristian Sjöbacka som är missionärer i Kisumu i Kenya är vana vid att fira jul utomlands.

Hur syns julen i stadsbilden och i människors liv i Kisumu?

– I kenyanernas vardag syns inte julen annat än på juldagen. Då samlas familjerna och äter lokal festlig mat. Det är ju inte skinka utan bland annat chapati, ris, kött och höna. De som bor i städerna åker ofta till sina föräldrahem på landet över juldagen, säger Chamilla.

I stadsbilden är det nog den kommersiella julen som syns. Ljus och musik. Vi som bor i närheten av både den katolska och anglikanska kyrkan kan under våra kvällspromenader höra körerna öva till sina julmässor, säger Kristian.

Är julen kommersiell också i Kisumu, vilken innebörd har den där?

– Det första är att julpynt dyker upp i köpcentren i mitten av november och lite ljusslingor utanför. Kenyanerna tycker om glitter så glittriga girlanger hänger lite här och där. Det är inte den kristna julen som syns utan den kommersiella med tomten och paketen. I julveckan brukar en hög, pyntad cypress dyka upp i stadskärnan, berättar Chamilla.

– Den kommersiella julen är ju en blandning av uttryck som inför fester i december passar flera olika religioner. Här finns ju både muslimer och hinduer med flera, säger Kristian.

Julen syns i stadsbilden i Kisumu från mitten av november. Foto: Privat

Hur kommer ni att fira jul i år?

– Det vi vet är att vi har ett barnläger i Dunga som slutar på juldagen, så vi kommer att vara ganska upptagna med arbete kring julen. Vår ”julgran” blir en cypress i kruka eller bara några kvistar i vas som vi pyntar med några bollar och glitter. Vi delar ut och får några julklappar, bara småsaker. Vi Slef-missionärer som bor i Kisumu försöker hitta någon gemensam tid att sitta och äta tillsammans, troligen på julafton, berättar Chamilla.

– Vi har en sillburk i kylen som vi fick av en gäst hemifrån i somras. Den ska vi öppna. Vädret brukar bjuda på sol och lite regn, så riktigt lämpligt, tillägger Kristian.

Vilka jultraditioner ger ni inte avkall på, oberoende av var ni är?

– Julmusiken. Både att själv sjunga och spela och att lära ut! säger Kristian.

Chamilla ger inte heller avkall på musiken.

– Och i matväg blir det att improvisera lite, men risgrynsgröt blir det, eventuellt rotsakslådor också. Skinkan lämnar vi bort, vi är ju bara två i familjen och skinkan har ofta varit en besvikelse här. Det blir kalkon i stället, säger hon.

Saknar ni något när ni firar jul i Kisumu kontra vad känns som ett privilegium med att fira där?

– Att kunna sitta i trädgården och äta julmat tillsammans är en förmån här som jag uppskattar, säger Chamilla.

Kristian uppskattar också dagsljuset.

– Men det vi saknar är julkonserterna, barn och barnbarn och släktträffar, säger han.

Har ni något julminne som etsat sig fast extra starkt från er tid på missionsfältet?

– Jag minns de trevliga julfesterna vid svenska skolan på 1990-talet. Då var vi många missionärsfamiljer med barn på fältet, konstaterar Chamilla.

– Jag minns besvikelsen från den första ”julottan” i Kenya. Det fanns ingen julsång som sjöngs så att man kunde känna julstämning. Psalmsången var lokal och utan instrument. Följande dag var jag på ett ungdomsläger och där hade man tävling i körsång. Stycket var ”Dagen är kommen”. Kontrasten berörde mig djupt. Efteråt beslöt jag att vart jag mig än vänder här i världen så tar jag musiken med mig. Sedan dess har jag undervisat i kyrkoårets olika passande hymner! säger Kristian.

De önskar alla en välsignad julhögtid i samma anda som psalm 32, Giv mig ej glans ...

CHAMILLA OCH KRISTIAN SJÖBACKA

  • Jobbar inom stadsmissionen. Kristian undervisar blivande präster i musik, håller predikningar i lokala församlingar och handleder och stöder ungdomsarbetet. Chamilla ansvarar för redovisning för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Slef) och har också varit med och färdigställt ett omfattande söndagsskolmaterial.
  • De arbetar på tre språk: swahili, luo och engelska.
  • Missionsfältet är bekant för dem sedan 1990-talet.
  • Understödsförsamlingar i Borgå stift är: Replot, Närpes, Vasa, Borgå, Nykarleby,
  • Jakobstad och Vörå.


faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48