Simon Lampenius är kommunikationschef vid Borgå kyrkliga samfällighet.

När dörrar till hopp öppnas

Kolumn.

"Slutligen sker grunduppdraget i det lilla. När tonåringen sporras att få sina läxor gjorda. När dosetten fylls åt ens gamle far."

23.11.2022 kl. 16:30

Jag har en favoritplats i Borgå – Tornberget. Nuförtiden när vi har hund så går jag dit nästan dagligen. Ett helt otroligt ställe. Någon kallade det för Borgås Koli. Jag förstår varför. Det är ett rätt brant berg med utsikt över Borgå ås mynning. Man ser ut mot hamnen i Hammars, Sågholmarna och Svinö. Tallarna på berget är vindpinade och knotiga. Värsta nationalparkskänslan. Bara några kvarter hemifrån.

Jag hade bott ganska länge i Borgå innan jag upptäckte platsen.

Ganska märkligt hur det vackra, viktiga och goda kan finnas alldeles runt omkring oss, men vi märker det inte. Kanske för att vi har så bråttom. Kanske för att så många andra intryck ständigt pockar på vår uppmärksamhet. Kanske trösklarna till det goda är för höga?

Är inte det här kyrkans kommunikations uppgift? Att röja bort hinder. Att bereda väg. Att göra synligt. Att öppna dörrar.

Länge har kyrkans kommunikation setts som en stödfunktion i relation till den övriga ”riktiga verksamheten”. Men efterhand som vi lärt oss mer om dess betydelse har kommunikationen börjat få en ny roll. Med de verktyg som finns i kommunikatörens verktygsback förverkligar vi också kyrkans grunduppgift.

Slutligen sker grunduppdraget i det lilla. När tonåringen sporras att få sina läxor gjorda. När dosetten fylls åt ens gamle far. När det svåra delas i förtroliga samtal. När dörrar till hopp öppnas. Men kommunikatören och andra anställda är med och skapar förutsättningar.

Ett av de viktigaste verktygen tror jag är att på riktigt vara intresserad av människors vardag och livsvillkor. Vilka utmaningar finns det? Vilka glädjeämnen? Och vi måste utgå från det här då verksamhetsplaner läggs upp. I yrkesjargong kallar vi det service design eller användarorienterad kommunikation. Då tror jag det är lättare att röja hinder, öppna dörrar och visa mot platser där man hittar kraft och ro.

Simon Lampenius


eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36