Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

"Taiwan kan bli en sorglig historia"

kina.

Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online.

15.9.2022 kl. 10:37

Fem kinesiska jaktplan flög i slutet av augusti in över mittlinjen i Taiwansundet. Linjen har sedan 1950-talet varit inofficiell gräns mellan Kina och Taiwan. Kina har sedan det kalla krigets dagar respekterat den, fast den på sin tid bara blev ritad på kartan av en amerikansk flyggeneral 1955.

Julie Yu-Wen Chen, 42, blir allvarlig och berörd när vi talar om läget mellan Kina och Taiwan. Vi sitter på universitetet i Helsingfors, där hon sedan 2016 är professor i Kinastudier.

Kina tänjer på gränserna nu. Och hennes oro är mer än akademisk. Hon har själv sina rötter i Taiwan; hennes mamma, syskon, släkt och vänner är kvar där.

Fem gånger efter sensommarens kinesiska militär­övning har hennes bror ringt henne från Taiwan.

– Vi har inte annars så mycket kontakt, men nu ringde han fem dagar i rad och varje gång visade han bilder på sin dotter. Det skulle han inte göra om han inte var orolig, säger Julie Chen.

"Jag sade till min bror att tänka igenom scenarier och egna utvägar. Och jag sade nästan till honom att be till Gud."

Taiwan är litet. Landet är en ö som till ytan är mindre än Estland, ursprungligen bara ett kinesiskt landskap som aldrig blev en del av det kommunistiska Kina.

I Ukraina har människor kunnat fly till lands över gränserna när landet blev attackerat. Men taiwaneserna skulle vid en attack från Kina inte som flyktingar ha någonstans att ta vägen, säger Julie Chen.

– Jag sade till min bror att tänka igenom möjliga scenarier och sina egna val. Och jag sade nästan till honom att be till Gud, säger hon.

Akademisk karriär i Europa

Julie Chen växte upp i öns sydliga storstad Tainan. Hennes mamma var ensamförsörjare med tre barn; familjen levde på att hon sålde barn­attiraljer.

– Men hon finansierade att jag fick gå i katolsk barnträdgård och katolsk skola. Det var inte av religiösa skäl, utan för att jag skulle få en bättre utbildning, säger hon.

Taiwans religiösa landskap färgas enligt Julie Chen av ett slags civilreligion med inslag av tao­ism, buddhism och konfucianism. Det kristna inslaget är svagt och finns ofta ute bland öns 16 etniska minoriteter, som kristna missionärer ofta har fokuserat på.

Hennes katolska skola drevs av nunnor och hade en mängd dagsrutiner, mässor, sträng moral och disciplin. Julie Chen älskade att plugga engelska, men fann de religiösa inslagen i skolan uttråkande.

Efter skolan studerade hon internationell politik i Europa och blev magister i Nederländerna och doktor i Tyskland. Efter en tjänst vid det anrika universitetet i Olomouc i Tjeckien blev hon som 36-åring vald till den professur hon nu har i Helsingfors.

Här har hon också numera sin familj, hon är gift med en finländsk präst i den evangelisk-lutherska kyrkan; paret har en fyraårig son.

I kläm mellan forskning och politik

Vid Helsingfors universitet blev Julie Chen – med sin taiwanesiska bakgrund – som ny professor också chef för det Kina­finansierade Konfucius-institutet i Helsingfors. Trots sitt namn har det inte mycket med antik kinesisk religion eller filosofi att skaffa, institutet lär främst ut kinesiska och kinesisk kultur.

Konfuciusinstituten i olika länder skulle enligt Kina ha samma roll att presentera sitt land som de tyska Goethe-instituten eller brittiska British Council. Väst har tvivlat på det, och allt oftare har Kina­instituten anklagats för allt från Beijingstyrd forskning till propaganda och spionage.

– Jag tror man inrättade en professur och anställde mig för att göra det till respekterad institution. I allt jag har hållit i gång har jag alltid säkerställt att fungerar enligt västerländsk akademisk frihet.

Men i januari 2023 stänger institutet, efter att Helsingfors universitet inte förlängt sitt samarbete med Kina. I Sverige stängde man 2020, i Danmark redan 2017.

– De flesta kinesiska anställda har redan åkt. Nu får jag börja söka finansiering inom EU i stället, säger Julie Chen.

I Forsthuset i Helsingfors strömmar nya universitetsstuderande uppför trapporna. Kurser i kinesiska och kinesisk politik blir det i år höst. Men intresset avtar i hela Europa. Långt fler har fastnat för asiatisk popkultur och vill läsa japanska och koreanska nu, säger Julie Chen.

Australien: döpt i badkaret

Julie Chen är kristen, men återvände aldrig till sin katolska bakgrund. Hon trivs i dag bäst i den karismatiska Hillsong-traditionen som hon stötte på som stipendiat i Australien.

– I slutet av doktorsstudierna var jag super­deprimerad. Jag var nästan trettio, jag hade jobbat jättehårt och levt ett besvärligt och fattigt studentliv. Och nu var jag klar, utan att se någon framtid, och nära kollaps. Så en dag gick jag in i en kyrka i Tyskland och bad ”Gud om du finns, hjälp mig”.

"Jag grubblade länge, men blev till sist döpt hemma i mitt badkar."

– Och saker och ting började förändras. Jag började uppleva ett andligt rum, där det fanns en god sida och en ond sida.

Hon fick ett stipendium till Australien och kom snabbt i kontakt med en malaysisk-kinesisk kristen församling i Melbourne. Efter mycket intellektuellt grubblande blev hon där till sist döpt efter en gudstjänst – av sin väninna hemma i sitt eget badkar.

– Jag går inte mycket i kyrkan. Men jag hör på predikningar på nätet varje kväll innan jag går och lägger mig.

Bland sina favoriter räknar hon den brittiska bibelläraren och baptisten David Pawson (1930–2020).

Tidigt ute med uigurerna

Efter Australien öppnade sig nya möjligheter för Julie Chen. I USA fick hon möjlighet att forska i en förföljd muslimsk minoritet i Kina som hon stött på redan i Tyskland – uigurerna.

– På den tiden kände man i väst till Tibet, men man visste inte mycket om uigurerna, Och jag tänkte att det här kommer att bli stort inom de kommande tio åren, säger hon.

År 2017 kom hon ut med boken The Uyghur Lobby om hur den muslimska minoriteten som i Xinjiang-provinsen omfattar åtta miljoner människor har försökt organisera sig.

– De är förföljda liksom den kristna kyrkan och andra religioner i Kina. Men de har det värre för att de etniskt är så annorlunda. De ligger nära turkar – i ansiktsdrag, språk, mat­vanor, seder och bruk. Kristna och buddhister är ofta han-kineser som följer den kinesiska kulturen. Men uigurmän odlar skägg, kvinnorna bär slöjor och de äter inte griskött och det betraktas som att de är illojala mot Kina.

I dag är det känt att uigurerna av Kinas regim tas till massiva omskolningsläger för att fostras till lojala, kinesiska medborgare.

– I väst ser vi dem som en enhetlig grupp, men de är väldigt splittrade och vet egentligen inte vad de vill. Kina utnyttjar det genom ett splittra-och-härska som gör dem ännu mer utsatta. I omskolningslägren har man anställt uigurer som förtrycker sitt eget folk.

Bland dem har Julie Chen också hört om en minoritetens minoritet – kristna uigurer som ofta under svåra förhållanden, bland annat i lägren, försöker kommunicera sin tro.

– – –

Julie Yu-Wen Chen

Professor i Kinastudier vid Helsingfors universitet sedan 2016.

Uppvuxen i södra Taiwan, född 1980 i Tainan.

Studerat internationell politik i Europa, magistersexamen från universitetet i Leiden, Nederländerna, disputerat för doktorsexamen i Konstanz, Tyskland.

Kristen tradition: karismatisk, Hillsong.

Familj: man och fyraårig son i Finland.

Jan-Erik Andelin


KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23