Säsongen på Svartholmen inleds på fadderdagen den 5 juni. Här kan man gå på pilgrimsvandring i naturen, titta på djur, eller bara njuta av sommaren.

Svartholmen inbjuder till lugn

Svartholmen.

Sydväst om Fölisön ligger natursköna Svartholmen, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Holmen är liten men mångsidig och erbjuder både stillhet och aktivitet för alla åldrar.

25.5.2022 kl. 06:00

Det är en dimmig dag på Svartholmen. Förberedelserna är i full gång inför sommarsäsongen som står runt hörnet.

– Det är egentligen ganska bra att komma hit en sådan här dag. Då det är mulet och regnigt är det ofta mindre folk här och man kan lättare hitta till stillheten, säger Anu Rask som i sommar är verksamhetskoordinator på holmen.

Till Svartholmen tar man sig med färja som går från Edesvikens brygga. Trots att holmen ifjol firade 90 år av verksamhet har den ändå förblivit något gömd för allmänheten.

Sommarens verksamhetskoordinator Anu Rask. Hon riktar en särskild inbjudan till Helsingforsbor att komma och besöka Svartholmen. Foto: Johan Myrskog.

– Svartholmen är en av Helsingfors dolda pärlor. Jag vet inte riktigt varför den ännu är så okänd för många. Vi försöker alltid lyfta fram att vi finns men det kommer ändå som en överraskning för många, säger Rask.
Holmen öppnar på Fadderdagen den 5 juni. Den dagen är färjan till holmen gratis och det finns mycket program för såväl barn som vuxna.

– Fadderdagen är en nationell händelse och i Helsingfors koncentreras programmet ganska långt till Svartholmen. Här finns väldigt mycket kul för barnfamiljer. Vi har bland annat en lekplats och en simstrand och så ordnas det både musikprogram och teaterföreställningar under sommaren, berättar Rask.

– Dessutom har vi både höns, ankor och får som man kan titta på.

Pilgrimsvandring i naturen

Till en av Svartholmens huvudsakliga aktiviteter hör vandring på pilgrimsrutten som består av 12 stationer på själva holmen och intilliggande Hästholmen.

– Den ska i år översättas till både svenska och engelska och man kan om man vill gå pilgrimsrutten antingen med häften eller via en app, berättar Maria Repo-Rostedt som både varit och kommer att vara engagerad på Svartholmen i sommar.

– Det finns också en pilgrimsrutt för barn, som egentligen är samma rutt men utan app. Vi vill gärna ge möjlighet till lite mindre skärmtid ifall somliga upplever sig behöva det så därför kör vi med häften för barnen.

Den 12 juni ordnas en tvåspråkig öppningsgudstjänst i kapellet som Repo-Rostedt medverkar i.

– Det kommer att bli en vandringsgudstjänst längs med pilgrimsrutten och så firar vi nattvard i kapellet efteråt.

Pilgrimsvandringen består av 12 stationer i naturen där man kan stilla sig. Foto: Johan Myrskog

Anu Rask betonar att vem som helst också är välkommen att talkoarbeta på holmen om man så önskar.

– Till exempel har vi lanserat ”krattmeditation”, där man får komma och hjälpa till och hitta vila i enkelt gårdsarbete. Det är bara att kontakta oss och anmäla sig.

– Jag vill också gärna lyfta fram att vi har andakter kl. 14 varje dag i kapellet och på söndagar firar vi mässa, också kl. 14, om man vill komma och stilla sig.

Pilgrimsvandringen blir från och med i år trespråkig. Foto: Johan Myrskog

Betonar de lokala framom massorna

Svartholmen är ingen stor holme och resurserna är förhållandevis små. Det finns en lunchrestaurang på holmen, men alla större grupper behöver anmälas på förhand för att säkerställa att det finns tillräckligt med mat.

– Stora turistskockar är inte riktigt Svartholmens anda, det finns helt enkelt inte infrastruktur och kapacitet för det. Snarare vill jag vända mig särskilt till Helsingforsbor och uppmana dem att komma och besöka oss. Det är lätt att komma hit till en miljö som är väldigt annorlunda från storstaden.

Rask berättar att en del brukar komma med egna båtar eller kanoter och lägger till i gästhamnen.

– Nytt för i år är också ett företag som hyr ut både kanoter och sup-brädor.

Johan Myrskog


SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37