Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.
Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

"Ryssar och ukrainare ska vara i samma kyrkorum i två timmar"

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND.

Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors.

30.11.-0001 kl. 08:21

Snart firar vi påsk, kristendomens viktigaste högtid. Aleksej Sjöberg är kyrkoherde i den ortodoxa församlingen i Tammerfors. Han märker att kriget i Ukraina flyttat in också i den vackra, 120 år gamla rödtegelkyrkan i centrala Tammerfors. Gudstjänstfirare från Ryssland och Ukraina ska nu dela kyrkorum. Församlingen i Tammerfors har cirka 4 500 medlemmar, och den är splittrad. Nu när också ukrainska flyktingar kommer dit för att fira gudstjänst ökar splittringen.

"Församlingen i Tammerfors har cirka 4 500 medlemmar, och den är splittrad. Nu när också ukrainska flyktingar kommer dit för att fira gudstjänst ökar splittringen."

– Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär.

Han ser att den atmosfär som byggs upp just nu cementerar motsättningarna. Mot sin vilja blir också han som kyrkoherde inblandad.

– Jag talar ryska, känner många ryssar och vet att man tycker mycket olika där. Det finns människor som är oroade och förbryllade och andra som är mycket modiga, fast de vet att det kan bli påföljder.



Hur ska du få människor i din församling att inte gå in i två olika läger?

– Den ambitionen kommer för sent. Posi­tionerna är redan låsta, säger Sjöberg.

– Det finns människor som går i vår gudstjänst som har pappor eller barn som strider i Ukraina. Det är svårt för dem att fira gudstjänst med dem som kommer från Ryssland.

"Det finns människor som går i vår gudstjänst som har pappor eller barn som strider i Ukraina. Det är svårt för dem att fira gudstjänst med dem som kommer från Ryssland."

Hans mål är att alla ukrainska flyktingar är välkomna till hans kyrka. Tillsammans med andra kyrkor och organisationer bedriver församlingen hjälpverksamhet. Flyktingförläggningarna har fått information om ortodoxa gudstjänster på ukrainska.

– Så de ryskspråkiga församlingsmedlemmarna som finns hos oss är tvungna att ta del av den ukrainska berättelsen. Jag har på ryska läst upp vår kyrkas ställningstagande [mot kriget] i kyrkan.

I hans församling finns sådana som delar kyrkans syn och sådana som inte gör det.

– Men vi måste kunna vara i samma gudstjänst. Vi måste odla ett sådant språk att människor kan vara i samma kyrkorum i två timmar. Jag hoppas att våra medlemmar skulle få en möjlighet att växa i det här.


Hur bygger vi upp allt igen efteråt?

Ett trumfkort är att kyrkan inte helt konkret behöver välja språk, ryska eller ukrainska. Gudstjänstens språk är kyrkoslaviska.

– Skulle vi tvingas välja skulle vi ha en grupp som är missnöjd.

Tanken att ha skilda gudstjänster för ukrainare och ryssar övervägdes, men den avstod församlingen ifrån.

– Ambitionen måste vara att man ska kunna komma till samma gudstjänst. Det leder till diskussioner efter gudstjänsten där folk kanske höjer rösten, men vi måste vara beredda att ta den smällen och vara närvarande.

"Ambitionen måste vara att man ska kunna komma till samma gudstjänst. Det leder till diskussioner efter gudstjänsten där folk kanske höjer rösten, men vi måste vara beredda att ta den smällen och vara närvarande."

Stämningen har tidvis varit het vid kyrkkaffet.

– Folk är känslomässigt så inblandade att det inte handlar om vem som har rätt eller fel. Det viktigaste är "hur ska min kusin klara sig?". Det här gäller också ryssarna. Det handlar om vem som ska komma levande tillbaka.

Han säger att när folk som är i krig möts ansikte mot ansikte är bara det en kris­situation. Men det finns också kyrko­politiska problem.

– Jag håller med om att patriarken Kirills uttalanden är motbjudande. Men det finns centrala andliga ledare i den ryska ortodoxa kyrkan som också har tagit avstånd från kriget.

Ändå faller en skugga av skammen också över ortodoxa i Finland.

– Visst, vi har tagit avstånd till patriarken Kirill och hans uttalanden, men det går inte att hårddra det. Vi är inblandade i den rysk-ortodoxa kyrkan via vår gemensamma ortodoxa tro. Vi kan inte bara säga: det där berör inte oss. Vi är samma kyrkofamilj. Därför får vi stå där och skämmas lite grann även om vi inte säger de där fånigheterna.

Han vet att sådant som han säger offentligt måste han också ta ansvar för.

– Jag försöker hålla mig till sanningen, men utan att i onödan hoppa på folks tår.

Just nu känner han sig bara deprimerad av alltihopa.

– Det värsta är förstås kriget. Men jag har också läst texter av rysk-ortodoxa präster som gjort att jag haft svårt att sova. Och folk säger hemska saker här också, bara för att här inte finns någon rysk ockupant att sparka på smalbenen. Hur ska vi kunna bygga upp allt igen sedan efteråt? Misstänksamheten är ömsesidig.

– Just nu kommer kriget lite för nära.

INFO:

Finlands ortodoxa kyrka förmedlar information om sina gudstjänster på ukrainska till asylcentralerna. Ortodoxa kyrkan har anställt pastorn Alexander Zanemonets för andligt kris­arbete bland ukrainska flyktingar i Finland.

Text: Sofia Torvalds


Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41
Dennis Svenfelt och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf.

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02
Anne Holm-Haavisto har flyttat tillbaka till hembyn Vexala och har nu sin arbetsplats i Munsala kyrkby.

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19
Åsa A Westerlund och Stefan Vikström har mycket gemensamt – men inte allt. När Stefan började i internatskola var han elva. Åsa var bara sju.

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24
Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46
Esbo svenska församling har egna utrymmen i Olars kyrka.

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53
Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44