Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkans ärkebiskop ser svek mot unga

Svenska kyrkan.

Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén.

2.3.2022 kl. 15:43

Också i Sverige ökar den psykiska ohälsan – inte bara bland unga utan också bland äldre.

– En bidragande orsak till de ungas ohälsa är att de har svårt att ta sig an existentiella frågor, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Här ser hon att samhället och den vuxna generationen misslyckats med att ge de verktyg som barn och unga behöver.

– Därför tror jag att vi som kyrka fortsättningsvis behöver lägga än större vikt vid undervisning och lärande förutom diakoni, gudstjänstfirande, mission och själavård.

Hon ifrågasätter ändå inte lagstiftningen som gäller för skolan i Sverige.

– Men jag ifrågasätter den religionsblindhet och beröringsskräck till religion som präglar mycket av det svenska samhället, inte minst skolväsendet.

Sverige sägs vara ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ärkebiskopen värjer sig ändå mot att se sekulariseringen som en fiende. Hon ser den snarare som en partner som kyrkan behöver förhålla sig till.

– Jag tror inte att Sverige är ens hälften så sekulariserat som det ter sig. Över femtio procent av befolkningen är fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan. Därtill kommer de andra trossamfunden. Men samtidigt finns de som inte ens har fantomsmärtan kvar efter den amputerade tron.

Att det kristna arvet osynliggörs i det offentliga rummet ser hon som ett exempel på hur tron har hänvisats till en privat sfär man inte vill tala om.

– Innerst inne präglar det vi tror på hur vi beter oss i det offentliga rummet. I den bemärkelsen är tron offentlig. Och det ska den vara. I det offentliga rummet möjliggörs också religionskritik. Den behövs också.

Även bilden av det neutrala blir felaktig.

– Om den innebär att du inte kan nämna en religion i skolan utan att också nämna en annan, att du bara kan ta barnen till kyrkan om du också kan ta dem till en moské, riskerar vi att få en form av neutralitet som i slutändan berövar barn och unga beprövade erfarenheter av tro som de behöver för att leva.

I Sverige uppfattas ordet neutralitet som ett positivt ord.

– Men man kan ju också vända på det, att man inte vågar ta ställning.

Ärkebiskopen tycker att Svenska kyrkan på många sätt mår alldeles utmärkt idag. Pandemins utmaningar har bekräftat att kyrkan står för något livsnödvändigt.

– Det fantastiska med kyrkan är att uppdraget alltid är detsamma, att i varje tid gestalta evangeliet i ord och handling. Kyrkans budskap är relevant i sig. Pandemin har visat att människorna har ett stort behov av riter.

Ohållbart med checklista

Kyrkomötet öppnade för vigning av samkönade par 2009. Mer än tillräckligt många präster är idag beredda att viga paren.

– Frågan om präster kan avkrävas ett löfte att de viger samkönade till äktenskap har diskuterats i kyrkans läronämnd. Nämnden kom fram till att ett krav står i konflikt med ansvarsfördelningen i kyrkan. Det är biskopen som står för lämplighets-
bedömningen och det skulle vara ohållbart att kyrkomötet beslöt om en checklista. Var ska man i så fall börja och var ska man sluta? Du måste lova att leva klimatsmart, att du inte röker och så vidare?

I kyrkoordningen finns inskrivet att prästerna inför prästvigningen måste försäkra att de är beredda att samverka med alla prästvidga, oavsett kön.

– Ifall det råder oklarhet på den punkten kan församlingen hamna i ovisshet när det gäller sakramenten. Är det en riktig nattvard eller inte? Det är centralt för den lutherska kyrkan att evangeliet förkunnas rent och att sakramenten handhas rätt. För att skingra de tvivlen kom regeln in i kyrkoordningen. Det är skillnad mellan grundläggande frågor som sakrament och frågor som har med annat att göra. Det betyder ändå inte att diskriminering är tillåtet.

Du är den sjuttionde ärkebiskopen i Svenska kyrkan och första kvinnan. Hur har det präglat dig?

– Jag brukar säga att jag alltid varit kvinna. Det är klart att det varit väldigt spännande på många sätt att få vara första och i många sammanhang enda kvinnan. Samtidigt har det också avslöjat att det fortfarande finns en del patriarkala strukturer kvar. Även i ett så jämställt land som Sverige. Det har jag också fått känna av.

Johan Sandberg


Mest läst

    hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

    gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

    biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

    Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

    Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

    långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

    PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

    Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

    Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

    kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

    samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

    arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

    tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

    stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

    utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

    FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

    teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

    VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

    BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

    Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

    Mest läst