Trots att han bytt orgelpallen mot bussratten upplever Niclas Nylund att han har en kallelse inom musiken.

Kantorn bytte karriär, då släppte stressen

KARRIÄRBYTE.

Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år.

17.2.2022 kl. 12:00

Har du åkt tågbuss mellan Jakobstad och Bennäs någon gång kan det ha varit Niclas Nylund som suttit bakom ratten.

– Det händer fortfarande ibland att jag kör tågbussen. Men för tillfället kör jag mest skolskjutsar.

Under de åtta åren han jobbade som kantor på heltid fick han aldrig någon ordinarie tjänst.

– Under alla åren jobbade jag som tf eller vikarie, säger han.

Den största orsaken till att han sadlade om var ändå att han kände sig obekväm med att stå framför grupper och undervisa.

– Jag tycker om att spela, men jag trivdes inte riktigt med att jobba som ledare för körer, barngrupper och med skriftskolundervisning. Då är man som en offentlig person. Min grundpersonlighet är introvert och jag är inte utpräglat social, säger han.

Han är c-kantor och vikarierade på en b-kantorstjänst i Esse. Han blev utan jobb hösten 2006 då en behör b-kantor sökte jobbet. Då började han fundera på vad han ska göra härnäst.

Transportbranschen intresserade

– Jag trivdes med att köra och jag drogs till transportbranschen. Redan medan jag var i Esse tog jag körkort för lastbil. När vikariatet tog slut började jag en kurs för busschaufförer som Vocana i Närpes ordnade i samarbete med Kristinestads bilskola.

Han körde upp för busskortet 2007 och fick praktikplats på Ekmans i Jakobstad. Där stannade han. Efter att Ekmans blev uppköpt står det numera Ingsva på bussen han kör.

– Numera kör jag mest skolskjutsar till Språkbadsskolan, Resursskolan, Kyrkostrands skola och till Intek. En stor del av skjutsarna omfattar barn och ungdomar som har specialbehov.

Han kör i huvudsak lokaltrafik. Några enstaka gånger har han kört skolutfärder och teaterresor till Vasa.

– Det blir mest småprat med passagerarna när jag säljer biljetter. Men jag har fått öva upp min finska och engelska.

Ser du något gemensamt mellan dina två yrkesbanor?

– Kanske vad gäller arbetstiden. Som chaufför arbetar jag i block, jag kan köra till exempel tre timmar, ta paus någon timme, köra nästa block och så vidare.

I jobbet ingår också att städa bussen, dammsuga och tvätta den. Under coronatiden har det också ingått att desinficera handtag, ratt och växelspak.

Vad är det bästa med att köra buss?

– Jobbet är förutsägbart men tillräckligt omväxlande för mig. Även om jag mest kör lokaltrafik är det stimulerande att var ute längs vägarna och se lite vyer och landskap. Jag trivs också med att veta vem och vart jag ska köra nästa dag. Jag har en bra balans mellan att köra välbekanta rutter och nya adresser.

Ser du en Guds ledning i karriärbytet?

– Jo, det gör jag. Det ordnade sig så att jag kom in på busskursen och jag tyckte den var intressant. Jag trivs bra i jobbet och tror det är meningen jag ska vara där.

Niclas Nylund började studera till c-kantor 1991 vid Konservatoriet i Jakobstad och hade det mesta av studierna avklarade 1996 när han fick tf kantorstjänst i Nykarleby. Därefter har han vikarierat i Munsala och Esse församlingar.

Att skriva musik blev terapi

Under åren i Nykarleby började han skriva egen musik för orgel.

– Det egna skapandet blev kanske ett andningshål i det som jag upplevde tungt i arbetet.

Den mest produktiva perioden som kompositör inföll medan han jobbade som kantor. 2005 gav han ut två nothäften med musik han skrivit och året innan spelade han in en cd.

Även om han slutat arbeta som kantor skriver Nylund fortfarande musik för orgel när andan faller på.

– Jag får idéer ibland och jag tycker om att skapa. Jag har alltid varit intresserad av olika melodier, harmonier och klanger. Det har blivit mycket input medan jag lyssnat på musik i mina dagar. Jag får ibland behov av output och att skapa något eget. Skapandet kan ha en terapeutisk funktion för mig.

Eftersom han inte längre har tillgång till en kyrkorgel ger han utlopp för sin musikaliska ådra på den digitala orgel han har hemma.

– På den leker jag fram lite melodier. Mina stycken är korta, mellan en och fem minuter. Det är lämpliga längder just för gudstjänstbruk.

En motvikt till elitistisk musik

Drivkraften i skapandet är att skriva orgelmusik som folk kan ta till sig.

– Inom orgelmusiken saknar jag musik som låter modern och som är från vår tid, men som ändå inte är svårtillgänglig.

Han ser sin musik som en motvikt till det elitistiska.

– Min musik påminner om en sångrepertoar. Den har en tydlig melodi och enkla harmonier som är lätta att hänga med i. Överlag är orgelmusiken ganska svår – J.S. Bach är tekniskt säkert dubbelt svårare att spela än vad min musik är.

Hur mycket ny musik skriver du numera?

– Jag tror det så småningom skulle räcka till ett tredje häfte.

Tanken att också skriva musik för piano eller arrangera musiken för en stråk- eller blåsensemble har slagit honom.

– Men det blir kanske i framtiden.

Lockas inte tillbaka

Han har inte ångrat att han bytt orgelpallen mot bussratten.

– Jag har inte lockats att återgå till kantorsjobbet. Jag vet ju vad det innebär. Det har varit en extra ansträngning för mig att ställa mig framför en grupp för att undervisa. Men då jag lärt mig musik, kan spela och ackompanjera har viljan att dela med mig av mitt kunnande ibland varit större än det mått av obehag och nervositet ett offentligt framförande innebär. Numera står jag hellre i kören än framför den.

Att spela på gudstjänster och möten har han inget emot att göra.

– Jag upplever fortfarande att jag har en kallelse inom musiken. Jag ackompanjerar ibland på samlingar och spelar på gudstjänster som vanligtvis ordnats av Evangeliföreningen, till exempel i gudstjänster i Pensala bönehus och på lägerområdet Klippan. Jag upplever att jag fortfarande har något att ge inom det området.

Johan Sandberg


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37