När Elis Helenius spelar orgel blir människor glada.

Elis Helenius, 12 år, gillar att spela orgel

orgel.

Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

17.9.2024 kl. 18:24

– Det är ganska lätt nu, svarar nyss tolv år fyllda Elis Helenius lite blygt när han får frågan: ”Vad är det svåraste med att spela orgel?

Vi sitter på läktaren i Ekenäs kyrka. Den 16:e mars i fjol spelade han kyrkans orgel för första gången, med hjälp av församlingens kantor Pia Nygård. Då spelade Elis psalmen Blott en dag.

– Nu är det lättare, men förra året var det någonting helt annat, påminner hon om.

Elis, vars huvudinstrument är trumpet, började spela keyboard hemma för sig själv för ungefär två år sedan. Han spelade bland annat psalmer.

– Psalmer är så fina, säger Elis.

I Elis pappa Sune Helenius hade det nu börjat gro ett frö.

– När jag deltog i skolans julandakt i kyrkan lyssnade jag särskilt noga på musiken och tänkte för mig själv vilket mäktigt instrument orgeln är. Jag föreslog för Elis att han kunde pröva på. Och vi såg tillsammans på orgelfilmer på Youtube, bland annat kantor Marko Hakanpääs Stormskärs Maja.

Sune kollade med församlingen i Ekenäs och snart fick han kontakt med kantor Pia Nygård. Nu får Elis lektioner av henne en gång i veckan. Utöver det övar Elis i kyrkan ungefär två gånger i veckan.


Kantor Pia Nygård är Elis Helenius lärare. Hans pappa Sune Helenius är kanske Elis ivrigaste påhejare.



Organisten ska känna pedalens tangenter

Att spela orgel som nybörjare är svårt.

– Att spela med bara en hand eller en fot är inte så svårt. Men om du sätter ihop hela det här sammelsuriet blir det betydligt svårare. Vi har vartefter plockat på lite i taget, säger Pia Nygård.

När Elis spelar har han på sig sina orgelskor.

– En bra orgelsko har tunn lädersula – tanken bakom det är att organisten ska känna de stora tangenterna i pedalen. Dessutom ska skon ha hög klack. Ett par bra orgelskor kan man köpa till exempel i en dansbutik, säger Sune och får medhåll av Pia.

Organisten ”vandrar” med fötterna på pedalens tangenter.

– Du måste ha en bra teknik nere i fötterna för att det ska funka, säger Pia.


Är det något stycke som du, Elis, skulle vilja kunna?

Mendelssohns brudmarsch, säger Elis utan att fundera.

– Den är svår, men Elis har redan tagit ut en del av den på gehör. Han har ett bra gehör. Han hittar också själv på melodier, och gör förspel och efterspel. Elis har lätt för att improvisera. Han hittar på olika saker själv och provar sig fram, säger Pia.


Roligt att jobba med Elis

När Pia blev tillfrågad om hon skulle kunna tänka sig att bli Elis lärare hade hon precis kommit hem från kyrkomusikdagar, som ordnades i Vasa.

– Där pratade vi bland annat om orgelundervisning. En inbjuden gäst från Sverige poängterade att vi kantorer borde plocka upp orgelelever. Det var ett enkelt val att ta Elis som elev.

Pia säger att det är lätt och roligt att jobba med Elis.

– Jag ser att du är jätteduktig, säger hon till Elis. Du har ett genuint intresse. Och du övar. Och det bär långt. Det finns elever och det finns elever, det finns de som övar och det finns de som inte övar. De som övar kommer klart mycket längre. Dessutom tycker jag att vi förstår varandra.


Vad är det roligaste med att spela orgel, Elis?

– Att välja olika register, säger Elis.

Genom att byta register ändrar man på stämmorna i en orgel. Registervalet påverkar vilka pipor som används och därmed hur kraftfullt eller mjukt orgeln låter.

Under intervjun med Kyrkpressen spelar Elis psalmen Guds kärlek är som stranden. Han byter vant register på orgeln. Han börjar mjukt och bygger upp volymen. Sista versen låter majestätisk.

Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor. Och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

Hur känns det att spela i en full kyrka? Blir du nervös?

– Ibland, när jag tänker på det, säger Elis.

– Det är kanske mest pirrigt då det sitter kompisar i publiken under skolgudstjänster, flikar Sune in. Men det har blivit en vana och har alltid gått mycket bra.

– När Elis spelar blir människor glada. Han ger av sig själv till så många. Och Elis får tillbaka av det goda. Det är ett ömsesidigt förhållande, som båda njuter av, säger Sune.

Även om Sune stöttar och hjälper sin son Elis är han noga med att framhålla att det är Elis som vill spela.

– Det är ju hans grej. Det är han som har nytta av det här. I framtiden kunde han eventuellt hoppa in, eller rent av bli kantor. Men det är han som bestämmer allt det där själv.


Plocka upp orgelelever

Elis färdigheter har väckt intresse bland människor.

– Vad är en orgel eller kyrkomusik? Folk har vaknat upp till de frågorna, och det känns bra. Jag hoppas att ungdomar sporras att våga pröva på orgelmusik. Bristen på kantorer i Finland kan vara uppenbar om några år, och i Sverige finns det redan över 700 vakanser som behöver fyllas, säger Sune.

– Vi har gett orgelmusiken och orgelundervisningen ett ansikte, men vi hoppas att vi lyckas väcka intresset bland barn och ungdomar för kyrkomusiken och de fina orglarna. Det finns redan en del orgelelever i Svenskfinland.

– Den äldre publiken är begeistrad och kan förhoppningsvis uppmuntra sina barnbarn. Vi är mycket tacksamma för de möjligheter som flera församlingar gett oss. Ekenäsnejdens svenska församling har gjort det möjligt att öva på hemmaplan, tillägger Sune.

Tror du, Elis, att du skulle kunna tänka dig att en dag jobba som kantor?

– Jo, det tror jag, säger Elis.

Han sitter avslappnat framför orgeln. Elis resa med orgeln har bara börjat. Om han faktiskt blir kantor får framtiden utvisa – men just nu är intresset stort.

Christa Mickelsson


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54