Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Smugglade biblar till Sovjetunionen

Bibel.

Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn.

20.1.2022 kl. 09:43

Smuggelrutten gick över Tallinn, där han kunde övernatta i båten från Helsingfors.

– Jag kunde gå i land i princip hur många gånger som helst under de två dagarna båten låg i Tallinn. Då min packning låg kvar på båten visade tullarna inget intresse för mig, säger han.

När båten anlände och de flesta passagerarna gick i land var tullarna i Tallinn aktiva. När de som övernattade på båten gick i land utan väskor fick de en passersedel av vakterna som gav dem rätten att återvända.

– I min specialsydda underskjorta gömde jag ett femtontal biblar per gång.

Bibelsmugglarna hade en kontaktperson i Tallinn. Håkan Nitovuori tog bussen till hans hem.

Till kontaktpersonen kom sedan kristna från hela Sovjetunionen för att hämta biblarna. Men dem såg smugglarna aldrig skymten av.

– Under åren 1968–70 gjorde jag ett tiotal resor till Tallinn och hade kanske 50 biblar med mig varje gång. Nu kan det kännas futtigt men det är principen som är viktig.

Formellt rådde religionsfrihet i det kommunistiska Sovjet. Ändå var det olagligt att ta in biblar i landet.

Nitovuori gjorde också flera resor till Petroskoj och till Leningrad (Sankt Petersburg). Då passerade han tullen i Vaalimaa.

– Jag hörde till de första som åkte till Petroskoj. Den gången hade vi lite böcker med oss men tullen i Vaalimaa tog allt ifrån oss. I princip fick man ha egna böcker och en egen bibel med sig, men om tullen tyckte de var för många togs de ifrån en.

Större risk försöka smuggla via Vaalimaa

Nitovuori lärde sig fort att det inte var värt risken att försöka smuggla biblar över gränsen vid Vaalimaa.

– Hamnade man på en svart lista fick man inte längre visum till Sovjet.

I januari 1970 reste han första gången till Petroskoj tillsammans med fyra andra killar från Helsingfors

– Då vi kom till Vaalimaa var ingen annan i tullen. Tullarna sken upp då de kände igen en i sällskapet som blivit fast för bibelsmuggling några månader tidigare. Vi hamnade alla i värsta rumban. Allt blev genomsökt och vi blev kroppsvisiterade. Vi andra fick tillåtelse ett fortsätta, men inte han som tidigare fastnat för bibelsmuggling. Tydligen hade konsulatet i Helsingfors missat och gett honom visum trots det.

Behovet av biblar i Sovjet var enormt.

– Under de drygt femtio åren sedan revolutionen 1917 hade ett mycket begränsat antal biblar officiellt fått tryckas i Sovjetunionen. Distributionen var övervakad, vilket ledde till stor efterfrågan på biblar i synnerhet bland unga kristna. Även pastorer kunde sakna biblar och en del skrev av bibeldelar för hand.

Båtförbindelse 1965

Den första båtförbindelsen mellan Helsingfors och Tallinn öppnades 1965. Redan det första året reste en kristen grupp över till Tallinn.

– Jag var inte med på den första resan, men när nästa grupp, en ganska stor grupp från finska Saalemförsamlingen i Helsingfors, åkte över 1966 hoppade jag på.

Gruppen var i Tallinn flera dagar och besökte flera församlingar, både ryska och estniska. De fick öppet ordna program och hålla möten.

– Estland var ett av Sovjets fönster utåt som det gick att hålla kontakt med. Det var svårare att hålla kontakt med andra delarna av landet. För många kristna i Estland var det första kontakten med kristna från utlandet, trots att det bara var 70 kilometer över havet.

En av hans drivkrafter för resorna var dokumentationen han fick om att kristna i Sovjet var förföljda. Han har ett brev i svensk översättning till FN:s generalsekreterare U Thant daterat 15 augusti 1967. I bilagan finns 253 namngivna baptister som dömts till fängelse med uppgifter om datum och längd på domen.

– Hur många lutherska och pingstpastorer som var fängslade hade vi inget grepp om. Till och med ortodoxa pastorer satt fängslade under Stalintiden.

Brevet till FN:s generalsekreterare U Thant från 1967 med 253 namn givna baptister somdömts till fängelse i Sovjet har Håkan Nitovuori fortfarande kvar.

Trots att Håkan Nitovuori varit pingstpastor var det ändå inte pingstförsamlingarna i Sovjet han var i kontakt med. Det var icke-registrerade, det vill säga underjordiska baptistförsamlingar.

– Pingstvännerna i Sovjet var så extrema på den tiden att vi tyvärr inte kunde ha kontakt med dem. Någon kontakt mellan baptister och pingstvännerna i Sovjet fanns heller inte.

Också baptisterna i Sovjet var delade mellan registrerade och ickeregistrerade.

– Min första resa till Tallinn 1966 delade jag hotellrum med pastorn i Saalemförsamlingen i Helsingfors. Han var ute och träffade människor på nätterna. Många kristna ledare, av vilka flera suttit i fängelse, sökte upp honom när de visste att hav var en av ledarna i den finska pingst-
rörelsen.

– Det han viskade åt mig var mitt första möte med att man kan ge två bilder av samma verklighet. Jag var nitton år då jag lärde mig att man kan ljuga med historia och information, det vi idag kallar fake news.

I Sovjet mötte han en helt annan verklighet är de officiella delegationerna. När de besökte landet möttes de av stor vänskap, vackra tal och god mat.

– Man ville ge in bild av frihet utåt och att kristna inte förföljdes. Men jag mötte människor som suttit i fängelse för att de var kristna och som inte hade någonting. De blev trakasserade och miste sina jobb

Idag skärper Ryssland religionslagarna. Ser du tecken på att man håller på att återgå till den här tiden?

– Det börjar mera lika tsartiden då den ortodoxa kyrkan var den enda tillåtna och de evangeliska kyrkorna förföljdes. Tyvärr är det viktigt för vissa ortodoxa ledare att få vara allenarådande. På Putins handlande ser man att han prioriterar den ortodoxa kyrkan. Till den går han ju själv också. Samtidigt har det blivit svårare för de evangeliska att få tillstånd att bygga kyrkor.

– Jag sörjer över att Putin inte gör upp med Sovjetunionens förflutna. En forskare som kartlagde massgravarna i Karelen blev fängslad. Jag har varit till ett område med massgravar med en grupp kristna från Petroskoj. Vi grät och bekände våra synder och tänkte på alla som avlidit. Tänk om den processen fått fortsätta.

Johan Sandberg


– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46