Förra året fattades ett principbeslut om att Svenska församlingshemmet i Borgå ska säljas i stället för att renoveras.
– Men vi har blivit lovade att vi får ha verksamhet och arbetspunkter i församlingshemmet till vårterminens slut. Vad som händer sedan är oklart i det här skedet, berättar Mats Lindgård som är kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.
Svenska församlingshemmet inrymmer just nu verksamhet för olika grupper samt arbetspunkter för kantorer, diakoniarbetare och missionssekreterare. En del verksamhet och anställda har redan nu flyttat ut.
– Ungdomsverksamheten och ungdomsarbetsledarna har flyttat till Domprostgården som ligger några hundra meter från domkyrkan. Vi hade vissa frågetecken kring om vi får ungdomarna att komma dit, eftersom det är längre från centrum. Men det har gått över förväntan, och ungdomarna har gjort gården till sin. Vi har mer ungdomar på samlingarna nu än före pandemin.
I Domprostgårdens sidobyggnad är också barnverksamheten installerad sedan tidigare.
Just nu är det egentligen prästerna som är mest hemlösa eftersom de överlät sina rum i Domprostgården till ungdomsverksamheten. I deras dagliga arbete behövs plats både för skrivbordsjobb och för att träffa församlingsmedlemmar.
– Vi har provisoriska lösningar för prästerna på Lundagatan i det finska församlingshemmet. På Lundagatan ska det också ordnas med sammanhängande utrymmen för alla de anställda som inte finns på Domprostgården. Tidtabellen för det här projektet är dock ännu oklar.
I Finska församlingshemmet finns också vissa delar av förvaltningen.
Själv har Mats Lindgård jobbat mycket på distans under sina trettio år i arbetslivet.
– Men alla har inte rymligt hemma för att förbereda sig och skriva. I vilket fall som helst är en arbetsgivare skyldig att se till att de anställda har vettiga och ändamålsenliga utrymmen. För tillfället har prästerna inte det.
Bedömningen är att det utöver Domprostgården, Borgå domkyrka och Finska församlingshemmet skulle behövas ytterligare plats för församlingens verksamhet. Det har talats om hyrda lokaler i närheten av centrum, men frågorna är fler än svaren.
– Det är psykiskt belastande för anställda att inte veta hur det blir med arbetsrum och verksamheten, jag skulle unna dem och medlemmarna att frågetecknen rätas ut så snabbt som möjligt, säger Lindgård.
Mer än bara väggar
Ur ett övergripande perspektiv borde församlingarna klara sig med så lite fastigheter som möjligt för att få mer pengar över till verksamhet och avlönad personal, funderar Lindgård.
– Visst kan man säga att de kyrkliga byggnaderna bara är väggar, men det är ändå mer än bara det. En plats där man har samlats i årtionden har blivit viktig för människorna som träffas där. Vi behöver något som känns som hemma, som är bekvämt och där vi trivs. Det är det som gör kyrkliga avyttringar så svåra.
För församligens identitet är det viktigt att ha en fysisk förankring, anser han.
– I vår strategi för de kommande åren har vi angett att domkyrkan och fastigheterna i närheten av den ska vara en förankring för oss, men allt får inte plats i kyrkan och Domprostgården.
