Många av påskens traditioner tänker vi kanske att har funnits i alla tider – men hur gamla är de egentligen?

Kristinestad.

Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram.

31.3.2021 kl. 14:01

Många av påskens traditioner tänker vi kanske att har funnits i alla tider. Men hur gamla är de egentligen? Ofta rätt nya, visar det sig.

– Vad man åt under påsken var länge helt beroende av samhällsklass och vad man hade råd med, säger etnologen Annina Ylikoski.

De kokta äggen som vi idag kopplar ihop med påsken hittade man tidigare enbart i högre samhällsklasser.

– Bondebefolkningen åt inte kokta ägg, utan det var något som användes i matlagningen.

Högreståndshemmens traditioner vandrade ofta vidare till allmogen. Påskklassikern memma däremot är en folklig rätt, som fanns på borden redan på medeltiden.

– Till en början var memman ingenting som hörde enbart till påsken, utan den åts också vid andra tider. Ännu på 1800-talet fanns det olika slags varianter. Memman kunde vara smaksatt med lite allt möjligt, som lingon eller potatis. Det fanns också en blodmemma som påminde om palt.

Liksom julens traditioner har många påskseder sitt ursprung i Tyskland. Till Svenskfinland har de kommit via Sverige, bland annat genom påskkorten.

– Jenny Nyström, som ritade mycket jultomtar, ritade också påskkort med kycklingar, ägg och harar, påpekar Annina Ylikoski.

På 1930-talet formulerade också Martharörelsen tankar om vad som var lämpligt påskpynt.

– Det skulle inte vara för ytligt och ogenomtänkt, inte för mycket karneval! Videkvistar var lämpligt, och ägg i olika former.

Påskhäxorna har en koppling till äldre folktro. Någon gång på 1800-talet börjar unga flickor klä ut sig till häxor och gå runt på påsklördagen. Häxorna uppfattas då som ofarliga och snälla, medan de tidigare setts som något skrämmande.

– Det sker en slags transformation. Seden med påskhäxorna kommer först till städerna, och till landsbygden sprider den sig först efter inbördeskriget.

Unika folkdräkter

Annina Ylikoski har ett särskilt intresse för folkdräkter. Dräktskicket i Sydösterbotten är unikt, konstaterar hon.

– Dräktskicket i Lappfjärd och Tjöck var väldigt strukturerat och levde kvar ovanligt länge. Dräkterna som vi idag tänker på som folkdräkter användes ungefär fram till andra världskriget.


Folkdräktsparad på spelmansstämman i Kristinestad 2019. Annina Ylikoski längst till höger. FOTO: PRIVAT



Mest påfallande var bruket i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Vid den tiden vaknade också intresset för vår folkkultur, helt i linje med det som hände i Europa i övrigt. När en sångkör från Tjöck uppträdde på den finlandssvenska sångfesten i Helsingfors 1907, klädda i likadana röda dräkter, väckte det därför stor entusiasm.

– Reaktionen var: ”Här har vi hittat Finlands Dalarna!”, berättar Annina Ylikoski roat.

Den röda dräkten, som är mest känd idag, var festdräkten. Det fanns också andra färger: grön, mörkblå eller svart. Utstyrseln ändrade enligt kyrkoåret på ett tydligt sätt.

– På ”mörksondagan”, mörka söndagar, passade det sig inte att visa sig i den röda dräkten. Då skulle man ha en annan färg.

De mörka söndagarna uppfattades som mer allvarsamma. Till dem räknades söndagarna i advent och fastan, långfredagen, böndagarna och bönsöndagen.

De mörka dräkterna användes också om man hade sorg.

– Om man hade en djup personlig sorg, till exempel om ens make eller en förälder dog, användes den svarta dräkten i ett halvår. Sedan fick man bryta av och ha den blå eller den gröna.

Men om det gällde mer avlägsen släkt, såsom kusiner, användes den blå eller gröna dräkten genast. Sorgetiden varade i ett år. Om man blev bjuden på fest under den tiden användes den gröna dräkten.

Till folkdräkten hör den karakteristiska öramössan med fyra öglor uppe på huvudet.

– Den ansågs också som lite för vild för att ha i kyrkan! I stället skulle man ha en huvudduk.

Text: Pian Wistbacka


kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57