Många av påskens traditioner tänker vi kanske att har funnits i alla tider – men hur gamla är de egentligen?

Kristinestad.

Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram.

31.3.2021 kl. 14:01

Många av påskens traditioner tänker vi kanske att har funnits i alla tider. Men hur gamla är de egentligen? Ofta rätt nya, visar det sig.

– Vad man åt under påsken var länge helt beroende av samhällsklass och vad man hade råd med, säger etnologen Annina Ylikoski.

De kokta äggen som vi idag kopplar ihop med påsken hittade man tidigare enbart i högre samhällsklasser.

– Bondebefolkningen åt inte kokta ägg, utan det var något som användes i matlagningen.

Högreståndshemmens traditioner vandrade ofta vidare till allmogen. Påskklassikern memma däremot är en folklig rätt, som fanns på borden redan på medeltiden.

– Till en början var memman ingenting som hörde enbart till påsken, utan den åts också vid andra tider. Ännu på 1800-talet fanns det olika slags varianter. Memman kunde vara smaksatt med lite allt möjligt, som lingon eller potatis. Det fanns också en blodmemma som påminde om palt.

Liksom julens traditioner har många påskseder sitt ursprung i Tyskland. Till Svenskfinland har de kommit via Sverige, bland annat genom påskkorten.

– Jenny Nyström, som ritade mycket jultomtar, ritade också påskkort med kycklingar, ägg och harar, påpekar Annina Ylikoski.

På 1930-talet formulerade också Martharörelsen tankar om vad som var lämpligt påskpynt.

– Det skulle inte vara för ytligt och ogenomtänkt, inte för mycket karneval! Videkvistar var lämpligt, och ägg i olika former.

Påskhäxorna har en koppling till äldre folktro. Någon gång på 1800-talet börjar unga flickor klä ut sig till häxor och gå runt på påsklördagen. Häxorna uppfattas då som ofarliga och snälla, medan de tidigare setts som något skrämmande.

– Det sker en slags transformation. Seden med påskhäxorna kommer först till städerna, och till landsbygden sprider den sig först efter inbördeskriget.

Unika folkdräkter

Annina Ylikoski har ett särskilt intresse för folkdräkter. Dräktskicket i Sydösterbotten är unikt, konstaterar hon.

– Dräktskicket i Lappfjärd och Tjöck var väldigt strukturerat och levde kvar ovanligt länge. Dräkterna som vi idag tänker på som folkdräkter användes ungefär fram till andra världskriget.


Folkdräktsparad på spelmansstämman i Kristinestad 2019. Annina Ylikoski längst till höger. FOTO: PRIVAT



Mest påfallande var bruket i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Vid den tiden vaknade också intresset för vår folkkultur, helt i linje med det som hände i Europa i övrigt. När en sångkör från Tjöck uppträdde på den finlandssvenska sångfesten i Helsingfors 1907, klädda i likadana röda dräkter, väckte det därför stor entusiasm.

– Reaktionen var: ”Här har vi hittat Finlands Dalarna!”, berättar Annina Ylikoski roat.

Den röda dräkten, som är mest känd idag, var festdräkten. Det fanns också andra färger: grön, mörkblå eller svart. Utstyrseln ändrade enligt kyrkoåret på ett tydligt sätt.

– På ”mörksondagan”, mörka söndagar, passade det sig inte att visa sig i den röda dräkten. Då skulle man ha en annan färg.

De mörka söndagarna uppfattades som mer allvarsamma. Till dem räknades söndagarna i advent och fastan, långfredagen, böndagarna och bönsöndagen.

De mörka dräkterna användes också om man hade sorg.

– Om man hade en djup personlig sorg, till exempel om ens make eller en förälder dog, användes den svarta dräkten i ett halvår. Sedan fick man bryta av och ha den blå eller den gröna.

Men om det gällde mer avlägsen släkt, såsom kusiner, användes den blå eller gröna dräkten genast. Sorgetiden varade i ett år. Om man blev bjuden på fest under den tiden användes den gröna dräkten.

Till folkdräkten hör den karakteristiska öramössan med fyra öglor uppe på huvudet.

– Den ansågs också som lite för vild för att ha i kyrkan! I stället skulle man ha en huvudduk.

Text: Pian Wistbacka


Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47
Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31