Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

Han blev tvungen att skapa nya rutiner

nystart.

Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer.

4.1.2021 kl. 14:09

Strax före julen 2019 kände Markus Andersén sig lite hängig och gick på 40-årshälsokontroll.
– Det visade sig att de flesta av mina värden var rätt katastrofala.

Andersén har ärftliga hjärt- och kärlsjukdomar i släkten och hos företagshälsovårdsläkaren fick han veta att han den senaste tiden levt med en akut risk för hjärtinfarkt.
– Jag blev skärrad, och kände också en viss förargelse över att jag själv grävt min grop.

Han säger att det var tur att han hamnade hos en ganska erfaren arbetshälsovårdsläkare som förstod att det inte var silkesvantar som gällde, utan krafttag.
– Jag ska inte säga att han skällde ut mig, men han ifrågasatte ganska kraftigt att jag tyckte att jag måste leva med en sån fart som jag gjorde.

Andersén är delägare i ett företag inom solcellsbranschen och förtroendevald i Johannes församling. Han hade jobbat mycket och hade en hel del innestående semester att ta ut. Tillsammans med sjukskrivning och julledighet blev det en längre ledig period när han kunde starta om.

Det stod hastigt klart för honom att han behövde förändra sin vardag i grunden. Han behövde lägga om sin kost och börja motionera.
– Men den största förändringen var att jag måste möblera om min livsrytm. Jag var tvungen att se över hur många timmar av dygnet jag använde till olika saker, få ner antalet arbetstimmar och få upp antalet vilotimmar.
– Otillräcklig sömn, stress och oskött trötthet är en betydligt större bidragande faktor än man kanske tror när det gäller infarkter.

Egentligen var det ganska skönt när stoppet kom, när någon sa att det här inte kan fortsätta.

Själv beskriver han det som att han bränt sitt ljus i båda ändarna allt för länge.
– Jag hade en ganska osund uppfattning om vad som är skäligt och realistiskt att klara av på jobbet och i barnfamiljsrumban. En viss tid kan man leva på högre varv, men till sist håller det inte.
Att livet blev så stressigt som det blev var inte ett aktivt val – det bara blev så.
– Egentligen var det ganska skönt när stoppet kom, när någon sa att det här inte kan fortsätta.

Motivation och målsättning

Ofta uppmuntras vi att ta en sak i taget när vi försöker lägga oss till med bättre vanor, men Andersén gjorde om vardagsrutinerna i ett svep.
– Jag tror att när man har drivet i sig och känner att nu måste jag göra en förändring blir det inte bättre av att vänta.

Han har barn i skolåldern, och tanken på att något skulle hända deras pappa motiverade honom att göra de förändringar som krävdes,
– Att något skulle hända mig och att det ganska långt skulle vara självförvållat ansåg jag själviskt på ett sätt som inte kändes acceptabelt.

Vad har du lärt dig under året som gått?
– Jag har lärt mig att förändring sker genom att man gör den. Det låter som en klyscha, men så är det. Och förändringen måste ske i dag, den kan inte börja i morgon.
Han tror att det är bra att ha ett tydligt mål att sikta på när man vill genomföra en förändring.
– I mitt fall jobbade jag mot ett visst blodtryck, och jag visste vilka parametrar jag hade att röra mig med: komma ihåg medicinerna, äta rätt, röra på mig, sova och inte stressa för mycket.

Han saknar inte sitt gamla liv, men säger att det fortfarande händer att han känner sig lockad att ta på sig för mycket saker att göra.
– Men då försöker jag komma ihåg varför jag är i den här situationen och att jag inte har något alternativ.

Livsstilsförändringen gav resultat, och Andersén mår bra i dag. Han är tacksam över att han inte fått några bestående men och medveten om att det i hans fall bara handlade om dagar innan sådana kunde ha uppstått.

Erika Rönngård


Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00