Kerstin Kronqvist har inte ångrat sitt beslut att flytta. – Det är nådigare att bli gammal i Mariehamn, säger hon.

Rättspsykiatern: Vi kan förändras

mariehamn.

Som rättspsykiater har Kerstin Kronqvist sett människans mörkaste sidor. Men jobbet har inte ruckat på hennes gudstro eller hennes tro på möjligheten till förändring.

9.12.2020 kl. 00:00

– En av orsakerna till att jag inte accepterar dödsstraffet är att vi då ger upp möjligheten till förändring, då säger vi att den här människan aldrig kommer att förändras.

Det säger pensionerade rättspsykiatern Kerstin Kronqvist. Hon är bosatt i Mariehamn, men jobbade hela sitt yrkesverksamma liv i Helsingfors, nästan hälften av den tiden inom rättspsykiatrin. I början av 1990-talet var hon den enda rättspsykiatern på medicinalstyrelsen och läste alla rättspsykiatriska utredningar som gjordes i Finland.

– Under en vanlig arbetsdag läser en rättspsykiater rättegångsprotokoll och andra bakgrundsuppgifter, intervjuar den åtalade, går igenom psykologiska undersökningar och sammanställer utlåtandet till domstolen.

Det var ofta fråga om grova brott såsom brott mot liv och sexualbrott.

– Brott mot barn är extra tungt.

– Förutsättningen för att orka med jobbet är att man är professionell, har en grundlig utbildning och också har jobbat med sig själv, men trots det vill våldet tära på en.

– Det var egentligen känslan av att nu räcker det som gjorde att jag lämnade det jobbet vid millennieskiftet.

Det är viktigt att också jobba med annat.

– Annars riskerar man att få en mycket märklig människosyn. Jag hade en privat mottagning också, för att hålla kontakt med den vanliga verkligheten.

Hur orkar man?

Det som fått Kerstin Kronqvist att orka är en okuvlig tro på att det går att få kontakt.

– Jag minns en disputation där opponenten började från grunden och frågade: Hur föds människans jag? Svaret är ”i växelverkan”, det är så vi blir människor.

Omständigheterna för de åtalade hon mött genom åren följer ofta samma mönster av en trasig bakgrund.

– Typiska brott i Finland är att någon blivit knivad bland ett gäng karlar som supit. Och de har ofta vuxit upp i ett hem som varit likadant.

Syftet med domen är att visa både för den åtalade och för allmänheten att på brott följer straff, att så här ska man inte göra.

– Men om de åtalade är för sjuka för att förstå vad de har gjort och förstå att de straffas är följden meningslös både för dem och samhället. Rättspsykiatrins uppgift är att identifiera dem och se till att de får vård. Det är både klokare och humanare.

Hon har inget svar på om vi alla i en pressad situation kunde begå allvarliga brott.

– Mitt motto är: Gud led mig till dem som söker sanningen, men fräls mig från dem som hittat den.

Kerstin Kronqvists föräldrar var från Purmo, de var troende och hon har haft en barnatro med sig hemifrån. Hennes jobb har inte äventyrat hennes tro.

– De uttryck för mänskligt elände som finns är det vi själva som ställer till med på ett eller annat sätt.

Hur resonerar du när oskyldiga drabbas?

– För mig är Gud inte så väldigt personifierad, det är inte en vitskäggig farbror som för bok över vad vi gör. När brott begås handlar det för mig mera om: Vart har empatin och kärleken till medmänniskan försvunnit?

Det kristna evangelikala stödet för Trump i USA har hon mycket svårare att begripa.

– Det övergår min fattningsförmåga. Att man inte kan se hur illa han behandlar sina medmänniskor, sitt land och hela världen.

Ulrika Hansson



Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22