Tryckerimiss gjorde Helsingforsregionens adventskalendrar finskspråkiga

adventskalender.

På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan.

25.11.2020 kl. 09:47

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en adventskalender till alla medlemmar inför första advent. I år visade det sig att det skett ett beklagligt misstag vid tryckeriet: Trots att adventskalendrarna har en svensk utsida är innehållet i luckorna på finska.

– Jag vill å tryckeriets vägnar be ödmjukt om ursäkt för det misstag som skett i vår produktion, säger Juha Rantanen på Hämeen kirjapaino.

Det är frågan om ett mänskligt misstag som skett i samband med bytet av tryckplåtar mellan de olika språkversionerna av kalendern. Tryckaren har bytt endast en av plåtarna istället för båda två, vilket ledde till att endast de svenska församlingsborna i Esbo får en helt korrekt julkalender.

Utdelningen av kalendrarna sker som ett instick i veckans Kyrkpressen och kunde inte längre stoppas när misstaget upptäcktes. Sammanlagt 20 650 felaktiga kalendrar har gått ut varav 16300 i Helsingfors, 1350 i Grankulla och 3000 i Vanda.

Utöver plåtmissen har tryckeriet också levererat för få kalendrar vilket betyder att cirka 500 svenskspråkiga hushåll i Helsingfors blir helt utan kalender.

Helsingfors församlingar är otroligt ledsna över tryckeriproblemen och den besvikelse som en felaktig kalender ger upphov till i hemmen.

– Det känns extra trist i år när så mycket annat av adventsprogrammet är inhiberat, säger informatör Nina Österholm som jobbat med den svenska kalendern för Helsingfors församlingars del.

Tryckeriet kommer att skicka en julhälsning till de som mottagit den felaktiga kalendern.

– Ifjol var det poststrejken som försenade utdelningen av kalendrarna rejält, i år fick vi en tryckerisoppa. Finns det några förslag på katastrof till nästa års kalender? säger Österholm.

Svenska texter på webben

I år står samma person för både text och bild i den svenska kalendern. Letteringartisten Sofie Björkgren-Näse har skapat en helhet där ord och bild står i dialog med varandra och låter läsaren upptäcka nya dimensioner av både språket och budskapet bakom orden.

– De svenska luckorna kommer att delas på sociala medier så det är möjligt att följa den svenska kalendern där, även om det naturligtvis inte alls är samma sak som att peta upp den riktiga pappersluckan varje morgon. Kalendern publiceras också på våra hemsidor, säger Österholm.

De finska texter som finns i huvudstadsbornas svenska kalender är skrivna av författaren och teologen Hanna Kivisalo. Kivisalo jobbar som religionslärare i Seinäjoki. Hon driver också det omtyckta kontot ”Sekunnit ja tunnit” på sociala medier.

– Jag tror att humor är en av de största kraftkällorna människan har att tillgå och därför har jag försökt skriva in mycket glädje i årets finska kalendertexter, säger Kivisalo.

Enligt henne renar ett gott skratt på samma sätt som gråt.

– Jag hoppas att texterna utöver glädje ska förmedla nåd. Genom texterna kan läsaren hitta tacksamhet över sitt liv, just sådant som det är trots pandemin.

Ge respons på kalendern på www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Följ med den svenska kalendern @kyrkanihelsingfors på Facebook eller Instagram. Du hittar också innehållet på hemsidan www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Erika Rönngård



Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00