Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.

För Titti Sundblom är bönen en ventil: "I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära"

mariehamn.

Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

14.10.2020 kl. 00:00

I sitt jobb som guldsmed jobbar Titti Sundblom med guld, silver och andra ädla metaller.

– Jag jobbar uteslutande med smycken. Jag skissar och klipper, och bygger små lustiga modeller av det jag ska göra. Jag är inte bra på matematik så det räcker inte med ett mått för mig, jag måste testa hur det ser ut.

Materialen hon jobbar med kan vara i form av plåt, tråd eller plans, det vill säga en pinne.

– Sedan gäller det att fila till, bocka, såga, kupa eller valsa till materialet. Och så lödar man ihop de olika delarna. Sedan ska man ytbehandla, slipa, polera, fatta in stenar med mera.

Hon utbildade sig i Bergen och i Helsingfors, och sedan 1992 har hon ingått i olika kollektiv som samarbetat om arbetslokaler och hantverksbutiker, såsom Bagarstugan och nu senast SALT.

– Det här är en livsstil, man tjänar inte stora pengar, påpekar hon.

Affektionsvärdet viktigt

Om en kund beställer ett smycke i guld frågor hon alltid om det finns så kallat skrotguld som kan smältas ner och sedan bli något nytt.

– Det blir alltid billigare för kunden. Men framför allt tycker jag det är så speciellt att få göra om farmors eller mormors ring till något nytt till barnbarnen. Affektionsvärdet är stort om en kär anhörig burit smycket i femtio till sextio år. Min man och jag har våra vigselringar gjorda av släktguld.

Hon manar till enkelhet.

– Låt vigselringen vara enkel, då slits den inte lika lätt, det blir billigare reparationer och så är det mer hygieniskt.

Hon har alltid varit en bedjare

Under konfirmandtiden blev Titti Sundblom församlingsaktiv.

– Vi var ett stort kompisgäng som hängde ihop och hade jätteroligt. Vi åkte på Höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar till exempel.

Hennes församlingsaktivitet har varierat beroende på livssituation och var hon bott, men numera sitter hon med i kyrkofullmäktige och kyrkorådet och är aktiv i gudstjänstgruppen.

– Tron har alltid varit grunden för mig, och jag har alltid bett morgonbön och aftonbön. Även om jag inte varit aktiv i församlingen så har jag varit en aktiv bedjare. På kvällarna är jag så trött så jag somnar mitt i bönen, men kanske den fortsätter på ett omedvetet plan, säger hon och skrattar.

Bönen är en ventil.

– I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära.

Kristendomen är det som hon lägger upp sin värdegrund på.

– Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

Ulrika Hansson



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08