Silas, Nalani och Noomi Peltola läser ur olika barnbiblar som familjen har.

Hur stort svärd orkade Goliat bära? – en bibel som talar barnens språk är en viktig gåva

Solf.

I Solf får varje fyraåring en egen barnbibel. Församlingen vill uppmuntra familjer att läsa tillsammans.

1.10.2020 kl. 08:15

– Vi har tyckt att fyra år är en bra ålder. Då börjar barnen förstå berättelserna, säger barnledare Ebba-Stina Beukelman.

På Änglarnas dag välkomnas alla små och stora till kyrkan i Solf. Då delar församlingen ut en egen barnbibel åt alla som fyller fyra under året och önskar få en.

Ebba-Stina Beukelman berättar att det är en lång tradition som stammar från när det var vanligt att i samband med dopet få en församlingsfadder. Faddern besökte familjen tills barnet blev fyra år.

– Vid det sista besöket fick barnen en barnbibel. Det var tänkt att de kan den läsa ända tills de går i skriftskolan.

Den bibelversion de nu delar ut är skriven för barn, men inte riktad till de allra yngsta utan en bok som räcker att växa i.

– Jag vet att vuxna också läser och får ut något av den. Den visar Bibelns röda tråd.

Barnledare Ebba-Stina Beukelman visar bibeln församlingen delar ut. foto: Susann Nabb-Vornanen


Ofta har församlingen ordnat en fest för familjerna. I år blir alla inbjudna till Mikaelidagens gudstjänst.

– Vi skickar en personlig inbjudan till alla.

Ebba-Stina Beukelman säger att de gärna möter familjerna. Vanligen är det drygt hälften av årskullen som önskar få en bibel. Församlingen vill stöda familjerna i barnens kristna fostran. Den egna bibeln uppmuntrar också till läsning och låter barnen bekanta sig med berättelser som är en del av allmänbildningen.

– Jag brukar säga: ta er tid och sitt med barnen och läs tillsammans!

Barnen kräver inte att du har alla svar

– När man omvandlat måtten i berättelse så att barnen förstår hur stor Goliat var och hur stort svärd han orkade bära, så blir det mera påtagligt för dem, säger Amanda Peltola.

Till familjen Peltola hör Amanda, Jimmy och barnen Silas, 10, Noomi, 9, Nalani, 6, och Eliel, tio månader. Bibelberättelser skrivna för barn har en naturlig plats i deras hem. Oftast är det Jimmy som läser med de äldre barnen medan Amanda lägger minstingen.

– De far upp på vinden där barnen har sina sovrum och så sitter de tillsammans och läser. Sen brukar de fundera om det är något de undrar över och så avslutar de med aftonbönen.

I perioder väcker berättelserna barnens frågor, som när de läser någon som inte är så bekant. Med de äldre barnen kan man gå lite djupare in på vad något betyder och då blir även frågorna flera, berättar Amanda Peltola.

Familjen har flera olika barnbiblar för olika ålderskategorier och brukar växla mellan dem. Till exempel Seriebibeln är omtyckt.

– Jag vet också att min man ibland brukar läsa från riktiga Bibeln, bara för att de ska höra språket som är så annorlunda.

– Speciellt för sexåringen är den egna bibeln jätteviktig. Hon vill förvara den i sitt eget rum och man ska minnas att läsa ur den också.

Familjen flyttade till Solf för fyra och ett halvt år sedan, så sexåriga Nalani är den enda som hunnit få en bibel från Solfs församling. Amanda tänker att det just för fyraåringarna har betydelse att bli sedda och uppmärksammade på det här sättet.

Hur står sig bibelberättelserna mot andra godnattsagor?

– Våra barn har alltid tyckt om att läsa själva, så ofta gör de så att de läser barnbibeln tillsammans och sen läser var och en det de vill efteråt. Bibeln passar ju allihopa, men det är tråkigt för tioåringen att höra på en saga som sexåringen vill höra.

Barnens bibel förklarar saker på ett sätt som har värde också för vuxna.

– Fast man själv hört berättelsen många gånger så kan man ändå tänka på ett nytt sätt när man läser en ny version. Man ska inte vara rädd som förälder att ta upp Bibeln och läsa, man kan ju faktiskt lära sig något.

Även om man som vuxen inte själv känner sig så hemma i Bibeln tycker Amanda Peltola inte att man ska tveka att läsa för barnen.

– Man får ju tillsammans utforska det som står där. Inte kräver barnen att du har svar på alla frågor.

Emelie Wikblad



FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet närmar sig. I en utflyttningsort som Hangö har Johannes Laxell i två omgångar nu varit beslutsfattare i kyrkan – utan att någonsin ha blivit vald till det. 13.8.2026 kl. 19:00

missbruk. Idag lägger sig Kristina Karlsson med gott samvete. – Jag har inte ljugit. Jag har inte stulit. Jag har funnits där för någon. 12.8.2026 kl. 19:30

KRAN. Efter turbulenta tider i föreningen för missbrukarvård Kran har den nu fått en ny verksamhetsledare. 14.8.2026 kl. 16:51

PSYKISK OHÄLSA. Efter en mångårig kamp mot psykisk ohälsa fick Matilda Åby en diagnos som förändrade hennes liv. En diagnos som upp till tre procent av finländarna darbbas av, men som trots det knappt talas om. Hur är det att leva med borderline? Och hur tar man sig upp till ytan igen när allt känns nattsvart? 12.8.2026 kl. 11:11

Åbo akademi. ”Det är bisarrt mycket tid man måste lägga ned på en grundkurs i grekiska då man studerar teologi”, säger en källa som Kyrkpressen har talat med. 11.8.2026 kl. 13:23

ungdomsarbete. Linda Finnbäck blir ny ungdomssakkunnig vid Kyrkostyrelsen. – Ungdomsarbetsledarnas är donarna i stiftet och gör ett hårt jobb. 7.8.2026 kl. 14:10

FÖRRÄTTNINGAR. Kyrkan börjat jobba med nya formulär för förrättningar för dop, konfirmation, vigsel och begravning. De väntas komma i användning om drygt fyra år. 6.8.2026 kl. 16:51

hopp. Vem vågar hoppas? Och vad är hopp, egentligen? I En liten bok om hopp utforskar författaren Catharina Östman förutsättningarna för att hålla sig öppen inför framtiden – också mitt i personlig sorg, besvikelser eller vanmakt inför världshändelserna. 13.8.2026 kl. 19:30

ensamhet. Två av tre finländare upplever sig vara ensamma eller utanför åtminstone ibland. Nella och Robert är seniorer som inte behöver hjälp med någontingannat än – sin ensamhet. 9.7.2026 kl. 11:00

PRÄSTER. En präst i en församling har väldigt många jordfästningar, kollegan har nästan inga. Hur gör man med det faktum att församlingsmedlemar har viss rätt att önska den präst de vill ha och de populära prästerna kan bli slutkörda? – Jag vill inte gå i väggen för att jag tar på mig sådant som är på andras bord, säger en präst till KP. 29.7.2026 kl. 09:00

tro. Under ett tungt livsskede hittade Anette Storsved tröst i New Age. Men den kväll då portalen till ”den nya jorden” skulle öppnas hände inget. Hon kände sig tom och besviken. Följande dag skrev hon till en kristen vän och frågade: Är Jesus sanningen? 22.7.2026 kl. 08:00

kyrkbrand. Natten till tisdagen fattade taket till en del av Munkshöjdens kyrka i Helsingfors eld. Själva kyrksalen eldhärjades inte, men däremot en sidobyggnad. Enligt Yle misstänker polisen att branden är anlagd. 14.7.2026 kl. 12:59

frivilligarbete. Mittemot Pedersöre kyrka står en varmt gul, mysig stuga och framför den en parkering full med bilar. Vi befinner oss vid Missionsstugan, församlingens loppis, som säljer allt från skridskor till tavlor. Mest satsar de ändå på kläder. 8.7.2026 kl. 08:00

Ledare. Skära ner, slopa, utelämna sitt folk åt egen flit, egna nätverk och eget öde. Eller ska kyrkan hitta sig en ny vision, ett kristet sätt att också praktiskt vara kropp i förändrade tider? Kyrkan är sen på bollen här, hög på minnen från fornstora dar. 7.7.2026 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Ingrid Björkskog blir ny kyrkoherde i Eckerö-Hammarlands församling. Det står klart sedan församlingsborna på söndagen sagt sitt vid valurnorna. 29.6.2026 kl. 15:16

FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet närmar sig. I en utflyttningsort som Hangö har Johannes Laxell i två omgångar nu varit beslutsfattare i kyrkan – utan att någonsin ha blivit vald till det. 13.8.2026 kl. 19:00

missbruk. Idag lägger sig Kristina Karlsson med gott samvete. – Jag har inte ljugit. Jag har inte stulit. Jag har funnits där för någon. 12.8.2026 kl. 19:30

KRAN. Efter turbulenta tider i föreningen för missbrukarvård Kran har den nu fått en ny verksamhetsledare. 14.8.2026 kl. 16:51

PSYKISK OHÄLSA. Efter en mångårig kamp mot psykisk ohälsa fick Matilda Åby en diagnos som förändrade hennes liv. En diagnos som upp till tre procent av finländarna darbbas av, men som trots det knappt talas om. Hur är det att leva med borderline? Och hur tar man sig upp till ytan igen när allt känns nattsvart? 12.8.2026 kl. 11:11

Åbo akademi. ”Det är bisarrt mycket tid man måste lägga ned på en grundkurs i grekiska då man studerar teologi”, säger en källa som Kyrkpressen har talat med. 11.8.2026 kl. 13:23