Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

Hon tog tillbaka samiskan i vuxen ålder

samiska.

Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp.

21.9.2020 kl. 13:16

När Mari Valjakka studerade teologi i Helsingfors visste hon att hon ville flytta norrut när hon blir präst – men hon kunde inte drömma om att hon skulle återvända till sina hemtrakter i Ivalo som samepräst.

– Här är det ofta så att när man får en tjänst har man den resten av livet. Men kyrkoherden gick i pension och sameprästen blev vald till ny kyrkoherde. När jag fick höra att jobbet som samepräst blir ledigt visste jag genast att det var min plats.

I början kände hon sig nervös – hur skulle folk ta emot henne efter att hon varit borta i så många år? Skulle de fortfarande se henne som en av dem?

– Ingen vill känna sig avvisad i sina egna hemtrakter. Det har så stor betydelse att ens egna godkänner en som herde. Men när jag väl började tog alla emot mig så fint och det kändes verkligen som att komma hem.

I höst blir det fem år sedan hon började jobba som samepräst i den samiska hembygden – i Enare, Utsjoki, Sodankylä, Vuotso och Enontekis.

– Jag rör mig över hela området när det behövs en präst som talar samiska.

I Enareområdet finns tre olika samiska språk: skoltsamiska, nordsamiska och enaresamiska. Nordsamiskan är det viktigaste arbetsspråket och har flest talare. Men man försöker också uppmärksamma de övriga språken i vardagen.

– Kyrkan i det här området jobbar mycket för att hålla liv i språken och se till att de som talar dem kan betjänas på sitt eget språk.

Det är arbetsdrygt för de församlingsanställda eftersom de ofta själva översätter och tar fram material på de samiska språken.

– Visst är det mycket arbete ibland, men samtidigt är det också belönande att se att språket lever och förs vidare från en generation till en annan.

För ett år sedan kom en ny bibelöversättning på nordsamiska.

– Känslan när jag för första gången fick hålla i hela Bibeln på nordsamiska som ett fysiskt exemplar var otrolig.

Översättningen tog trettio år att genomföra. Nordsamiskan talas i både Finland, Norge och Sverige och bibelöversättningen har haft en stor betydelse för skriftspråket.

– Ett av målen var att berika det samiska språket. Den tidigare översättningen hade ganska många lånord från norskan.

Det har funnits tider när samiskan inte varit ett önskvärt språk i kyrkan, men Valjakka säger att kyrkan genom historien haft en stor betydelse för utvecklingen av de samiska skriftspråken.

– Även om kyrkan varit en del av majoritetskulturen och inte alltid gjort rätt har det ändå länge funnits präster som främjat samiska språk och kulturer. För många av dagens samer är kyrkan väldigt viktig och en kär plats.

Fast kyrkan genom tiderna varit inblandad i händelser som inte ger upphov till stolthet är ett gemensamt drag hos kyrkorna i det samiska området att man numera vill göra bättring.

– Min tjänst är också ett exempel på det här arbetet och på att kyrkan vill möta människor på deras modersmål och på det språk som de vill använda när de talar om andliga frågor.

Gemenskap mellan ursprungsfolk

Mari Valjakka är skoltsame men lärde sig inte tala samiska som barn, en upplevelse som hon säger att hon delar med många i sin generation – i synnerhet med dem som kommer från de minsta språkgrupperna.

– När jag gick i skolan som barn var samiskans ställning väldigt annorlunda. Då förde man inte alltid språket vidare från en generation till en annan. Man tänkte att barnen kommer att klara sig bäst på majoritetsspråket och att samiskan kanske blir ett hinder för dem.

Först i vuxen ålder har hon lärt sig nordsamiska som också blivit hennes arbetsspråk.

– Att lära mig, eller som vi ofta säger här: ta tillbaka språket, var en helande upplevelse. Språklösheten och den en rotlöshet som den för med sig är vanlig bland unga vuxna här. Att ta tillbaka språket var oerhört viktigt för min egen identitet som same.

Att lära sig tala släktens språk är betydelsefullt för många. Det kan till exempel innebära att man kan tala med äldre släktingar på deras eget modersmål.

Nordsamiskan ligger närmare Mari Valjakkas hjärta än alla andra främmande språk hon lärt sig, och den har också blivit ett känslospråk.

– Samiskan flyter inte alltid så bra när man ska tala om vissa urbana saker, men den är världens bästa språk för att tala om naturen och livets gång här i norr.

Hon började med att lära sig nordsamiska eftersom den gav henne möjlighet att möta den största språkgruppen i församlingen. Nordsamiskan hjälper henne också att förstå enaresamiska.

– Senare har jag också fått möjlighet att lära mig grunderna i skoltsamiska. Den skiljer sig ganska mycket från de båda andra samiska språken i det här området.

Mari Valjakka är ordförande för Kyrkornas världsråds grupp för ursprungsfolk. Gruppen ger henne inblick i hur andra ursprungsfolk har det.

– Den är en källa till kärlek och en viktig resurs. Vi utbyter erfarenheter och diskuterar gemensamma frågor.

Vissa frågor är universella för ursprungsfolken, oavsett om de bor i arktiska områden, Sydamerika eller Stillahavsregionen.

– Vi förenas alla av en stark kärlek till naturen och en stor respekt för skapelsen. Att vi bär ett gemensamt ansvar för att bruka och vårda skapelsen blir tydligt i nästan allt som vi gör, till exempel i våra böner.

Ursprungsfolken delar också oron för hur framtiden ser ut för den egna kulturen och det egna språket.

– Jag hoppas att ursprungsfolkens röst kommer att höras mer i kyrkorna i framtiden.

Erika Rönngård



Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00