Biskop Bo-Göran Åstrand säger att det var en process för biskoparna att finna förtroendet att tala ärligt och öppet i äktenskapsfrågan.

Biskoparna om äktenskapsdiskussion: Vi måste kunna leva tillsammans med olika uppfattningar

äktenskapssyn.

Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas.

7.8.2020 kl. 10:12

I maj 2018 förföll ett kyrkomötesinitiativ om att utvidga kyrkans äktenskapssyn. Istället bollades frågan om hur man kan föra en respektfull diskussion i äktenskapsfrågan – och uppgiften att utreda lösningar på den oenighet som råder inom kyrkan – till biskoparna.

Inför det nuvarande kyrkomötets första session nästa vecka har biskopsmötet sammanställt ett svar.

– Nog ska man säga att det här har varit en svår fråga, den har krävt många och ingående diskussioner i biskopskollegiet. Det var en process att finna förtroendet, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Han satt i salen som kyrkomötesombud – och var med i den grupp som lämnat in initiativet om att bredda äktenskapsbegreppet – när ärendet skickades till biskopsmötet. Sedan blev han själv biskop.

– Det stod ju klart redan från början att en samsyn i biskopskollegiet när det gäller själva frågan kommer vi inte att hitta, säger Åstrand.

"Det var en process att finna förtroendet."


Viljan att hålla ihop kyrkan
är genomsyrande. Biskoparna konstaterar i svaret till kyrkomötet att en förutsättning för att hålla ihop kyrkan är att kunna acceptera och leva med att de olika synsätten finns. Biskoparna är också själva ett exempel på det här.

Åstrand märkte att det under vårens möten växte fram en atmosfär där var och en på riktigt kunde säga högt var de står.

– Tidigare har man varit mån om att biskoparna ska tala med en röst. Nu har vi kommit till en punkt där vi ärligt vågar säga: vi har inte samma syn i den här frågan. Och det säger vi öppet och utåt.

I det tiosidiga dokumentet beskrivs sex olika modeller för vigselpraxis – exempel på hur de tillämpats går att hitta i olika kristna kyrkor. Bland biskoparna finns det de som stöder ett könsneutralt äktenskap, medan andra vill hålla fast vid kyrkans nuvarande syn och praxis.

Ifall de av en eller annan orsak skulle tvingas till en kompromiss anser majoriteten det näst bästa alternativet vara en medelväg: att kyrkan håller fast vid äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna men också ger utrymme för att viga par av samma kön.

– Under vissa omständigheter är man beredda att acceptera den modell som ligger i mitten, så att säga. Det är där vi biskopar på något sätt möts, visserligen från olika håll, säger Åstrand.

Hurdana omständigheter det skulle vara kan han bara uttala sig om för egen räkning.

– Jag är beredd att mötas på mitten helt enkelt för att vi måste komma framåt. Läget är betänkligt låst i vår kyrka.

Med de spänningar som finns i fråga om kyrkans äktenskapssyn och vigselpraxis ökar hela tiden risken för att något ska ske som skadar möjligheten att hålla ihop kyrkan.

– Skulle vi inte komma vidare nu är vi i en återvändsgränd och tiden börjar rinna oss ur händerna.

"Jag är beredd att mötas på mitten helt enkelt för att vi måste komma framåt."


Tror du det här svaret från biskoparna kommer upplevas som tillfredsställande?

– Man ska se det som ett led i en längre process. Det här är inte ett slutgiltigt dokument, säger Åstrand.

Han ser med spänning fram emot mottagandet i kyrkomötet.

Samtidigt, vilket även konstateras i biskopsmötets dokument, ligger ett ärende hos Högsta förvaltningsdomstolen som kan få stora konsekvenser för kyrkan. Domstolen prövar ifall Uleåborgs domkapitel hade rätt att ingripa mot en präst som vigde par av samma kön. En del anser att det skulle vara lämpligt att vänta på domstolens beslut för att klargöra det juridiska läget.

Biskopsmötet ville ändå publicera sitt svar innan domstolens beslut kom. Biskop Åstrand hör till dem som anser att det är viktigt för kyrkans integritet att uttala sig utan att vara styrd av domstolens beslut.

Biskoparna hade även blivit ombedda att främja en respektfull diskussion. Svaret till kyrkomötet rymmer även en redogörelse för vad som kännetecknar respektfull diskussion och en uppmaning att följa de principerna på alla nivåer i kyrkan.

Borde inte det här vara självklart?

– Någon raketvetenskap är det ju inte. Det är sunt bondförnuft formulerat i några punkter. Men den som åhört eller läst vissa debatter kan ju se att en del av de här punkterna ganska fort glöms bort, säger Åstrand.

Han påpekar att han inte syftar på något visst åsiktsläger, och inte heller undantar biskoparna.

– Överlag är det så när man diskuterar frågor som har med övertygelse och liv att göra att det ibland finns en risk att tonen blir så hög att bondförnuftet flyger iväg.

Emelie Wikblad



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37