Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.

De jobbar för missionen

frivilligarbete.

Missionsstugan i Jakobstad har återupptagit verksamheten efter att coronarestriktionerna hållit den stängd. Öppethållningsdagarna beror på antalet frivilligarbetare.

6.8.2020 kl. 09:15


Det har varit intensiva dagar på missionsstugan sedan den öppnade på nytt efter stängningen i mars. Nu är varumottagningen i full gång och loppmarknaden är för tillfället öppen två dagar i veckan, måndagar och onsdagar.

– Vi har öppnat i mindre skala. Det beror på att vi inte fått tillräckligt många medarbetare som är villiga att stå i kassan, säger Johan Österholm. Över hundra frivilliga är engagerade i verksamheten, de flesta är sjuttio plus.

Riskgrupperna sorterar varor när stugan är stängd, medan de övriga säljer och bär ut varor i butiken.

– Det finns ett rätt stort intresse för nya och yngre att komma med i verksamheten. Men ändå är de inte tillräckligt många för att vi ska kunna öka öppethållningsdagarna. Speciellt behöver vi flera män till försäljningen. Det behövs två män varje öppethållningsdag, säger Christian Dahlin.

Coronan ändrade lite på läget. Alla vill inte längre står i kassan.

– Det är ganska intensivt i kassan. Man ska tala med kunderna och samtidigt räkna plaggen de köper. Så kommer man av sig efter det sjuttonde plagget och får börja om från början. Sen möter man ju kunder som talar olika språk. Därför är det bra att kunna lite finska och engelska, säger Dahlin.

Egen erfarenhet av missionsfältet Dahlin och Österholm är båda nyblivna pensionärer. Dahlin gick i pension i oktober i fjol och Österholm vid årsskiftet. Bägge två har valt att jobba frivilligt två gånger i månaden.

– Jag sade länge att när jag går i pension så ska jag börja jobba i Missionsstugan. Jag vill träffa människor och jag kände redan från tidigare de flesta som jobbar här. Samtidigt kan jag göra en insats för missionen och diakonin i stället för att sitta hemma och lösa korsord, säger Dahlin.

Johan Österholm har också en praktisk erfarenhet av missionsfältet. Mellan åren 1987 och 1995 var han och frun Anki utsända som missionärer till Senegal av Finska Missionssällskapet. Han sitter i ledningsgruppen för Missionsstugan och sedan verksamheten omorganiserades för tolv år sedan har hans fru, svärmor och svägerska deltagit aktivt.

– Det är nog ganska naturligt att jag är med här. Och jag tycker också det är viktigt att engagera sig att göra något som hjälper någon annan, säger han.

Han ser att Missionsstugan hjälper på många plan: Den hjälper folk med stort socialt behov som jobbar där. Den hjälper dem som ger saker i stället för att kasta bort dem. Den hjälper kunderna som får köpa billigt. Den hjälper diakonin som kan dela ut köpkort till dem som behöver. Den hjälper också de fem samarbetsorganisationerna i Estland och Litauen som tar emot det mesta av kläderna som inte säljs här. De har antingen egna loppmarknader eller delar ut till hjälpbehövande. Slutligen hjälper den också Pedersöre församlings mission och den lokala diakonin dit intäkterna går.

Dahlin och Österholm uppger att de kommer in mellan 1 00 och 2 000 euro under de fyra timmar stuga är öppen. Men en försäljning på tusen euro kommer det in fyra euro per minut. Det är en rätt stor omsättning på varorna som vanligtvis kostar mellan 50 cent och några euron.

– Det är viktigt att det är en stor omsättning på varorna. Det gör att folk kommer in. En del kommer in flera gånger per dag, säger Österholm.

Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.

Johan Sandberg



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37