Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

Eniga biskopskandidater: Väckelserörelserna behövs

biskopsvalet 2019.

Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan.

18.2.2019 kl. 16:45

– Kyrkan behöver väckelserörelserna, men väckelserörelserna behöver också kyrkan, säger Sixten Ekstrand som kallar det en win-win situation.

Enligt honom ger kyrkan väckelserörelserna stabilitet, liturgi och ett långsiktigt perspektiv.

– I dessa tider av minskat medlemsantal och sämre ekonomi har kyrkan mycket att lära sig av väckelserörelserna. De drivs av ett personlig engagemang, man gör saker tillsammans är lekmannadrivan och upprätthåller en enorm verksamhet, säger han.

Lisa Enckell ser väckelserörelserna som en del av samma kropp och därför har de ett värde i kyrkan.

– Det är viktigt hur vi arbetar tillsammans. Vi måste respektera och högakta varandra. Jag upplever det som beklämmande att vissa väckelserörelser stängt sig och slutit sig för samarbete.

Bo-Göran Åstrand nämner det han lärt sig under sin uppväxt i den evangeliska väckelsen: Guds kärlek, nåd, barmhärtighet och omsorg. I sitt arbete ser han också hur stor rikedom väckelserörelserna är för församlingen.

– Men väckelserörelserna behöver också kyrkan: Det finns en fara i att man börjar tro att bara vår rörelse är på väg till himlen. I kyrkan ser man mångfalden, säger han.

Harry S Backström önskar att väckelserörelserna fick mer utrymme och förståelse för de synpunkter som de anser vara viktiga.

– Väckelserörelserna ger oss en trosdimension som man tyvärr tappat bort i många församlingar idag, där man i grunden litar på Guds ord och hans frälsningsverk. Vi ska jobba tillsammans, fördjupa diskussionerna och samarbetet samt genuint lyssna till varandra.

Backström är också beredd att viga präster för väckelserörelsernas eget bruk.

– Vi har olika typer av uppgifter för präster och man kan vigas till en viss församling eller till en väckelserörelse, antingen till tjänst eller till missionsarbete. Jag ser det som en möjlighet, inte något som begränsar.

De övriga ställer sig mera reserverade till den saken.

– Det är lite besvärligt, säger Enckell. Det skulle vara synd om väckelserörelsernas präster enbart skulle vara för det egna folket.

Åstrand och Ekstrand påpekar att man prästvigs till att tjäna hela kyrkan, inte till en väckelserörelse. Men man kan bli förordnad till en uppgift inom en väckelserörelse.

– Jag kan inte tänka mig att man prästviger för en rörelses eget bruk. Den som blir prästvigd ska vara beredd att jobba var som helst i vår kyrka. Visst kan man prästvigas till en uppgift i en väckelserörelse, men ändå så att man förbinder sig att verka med både män och kvinnor. Ingen kan skyddas från att jobba med det andra könet, säger Åstrand.

– Jag ser inga problem i att förordna en präst till en väckelserörelse. Samtidigt är det bra att alla präster får en bred erfarenhet av att arbeta med olika uppgifter i vår kyrka. Det ger ett bredare perspektiv, säger Ekstrand.

Samtliga fyra är villiga att prästviga teologer med traditionell ämbetssyn. Backström utan förbehåll, medan de tre övriga anser prästvigningen förutsätter att de bör kunna samarbeta med både män och kvinnor.

– Enligt kyrkolagen och -ordningen ska domkapitlet och biskopen gemensamt besluta om prästvigningen. Inte biskopen ensam. Biskopen kan prästviga på egen bevåg, men gör man det uppstår frågan vems präst man är. Kyrkans eller biskopens, säger Ekstrand.

Backström och Ekstrand ser inga problem med att väckelserörelserna ordnar egna gudstänster.

– Vår kyrka samarbetar med alla väckelserörelser kring gudstjänsterna. Jag ser inget speciellt i det här, säger Ekstrand.

– Det skulle var trevligt om man kunde ordna sådana. Jag predikar relativt ofta på väckelserörelsernas samlingar, säger Backström.

Enckell och Åstrand lyfter upp en fara med slutna gudstjänster.

– Jag upplever det som beklämmande om vi har slutna gudstjänstgemenskaper. Gudstjänsten ska vara öppen för alla. Har vi gemenskaper som utesluter andra får vi en kyrka i kyrkan, säger Enckell.

– Det är bra att det ordnas olika typer av gudstjänster och sammankomster vid olika tider under veckan. Väckelserörelsernas gudstjänster kan vara fina och goda tillfällen. Men med tanke på ämbetsfrågan är det viktigt att ingen ska ifrågasättas och att gudstjänsten är öppen för alla, annonserad och att man vet vem som finns där. Oavsett vem som ordnar den, säger Åstrand.

Johan Sandberg



Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53