När pengarna inte räcker till

ekonomi.

Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning.

9.5.2018 kl. 16:03

– Det som människor frågar mest är hur mycket pengar de ska lägga på olika områden i livet, exempelvis mat. De skulle helst vilja få en färdig budget av oss, säger Mia-Maja Wägar som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Det finns egenligen inget rätt och fel svar på den frågan, konstaterar hon.

– En realistisk budget kräver självkännedom. Det är de egna värderingarna och behoven som måste styra den. Det är viktigt att reflektera över egna vanor och vilka resurser man har.

Vem som helst kan drabbas

Livet är oförutsägbart och vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar, betonar Wägar. Sjukdomar, arbetslöshet och inte minst skilsmässor kan sätta hård press på privatekonomin.

Ekonom Mia-Maja Wägar betonar vikten av planering för att upprätthålla en sund privatekonomi. (Pressfoto)

– Även om det är tråkigt att tänka att man kanske kommer att skilja sig eller bli utan jobb så skulle det vara viktigt att våga lyfta upp de här obekväma ämnena och förbereda sig.

I Helsingfors är det ofta de höga boendekostnaderna som kan ställa till det.

– Speciellt för ensamstående föräldrar och singelhushåll. Då blir planering ännu viktigare.

Skamkänslor och hjälpbehov

Det är lättare sagt än gjort att inte känna skam när ens ekonomi fallerar. Och ibland kan det vara svårt att erkänna för sig själv att man har ekonomiska bekymmer.

– Om vi alla skulle bli bättre på att prata om pengar tror jag det skulle vara enklare att också våga be om hjälp, säger Wägar.

Arto Leinonen är projektanställd för en ny satsning på ekonomirådgivning. Man kan få rådgivning via alla församlingar i Helsingfors, också de svenskspråkiga. Närmare hundra frivilliga har utbildats för att kunna hjälpa privatpersoner med att få rätsida på sin pengasituation.

– Låt inte skammen vara ett hinder. Livet behöver inte krisa innan man får hjälp. Ju förr man söker hjälp, desto snabbare lättar situationen, säger Leinonen.

Rådgivarna jobbar i par och man kan få tid till personlig handledning via diakonin i den egna församlingen.

– För att få handledning räcker det med att man upplever sin ekonomiska situation som ångestfylld, säger Leinonen.

Depression kan också vara följden av ekonomisk stress och skulder.

– Det kräver kraft att söka hjälp utifrån, speciellt om man är deprimerad. Det skulle gälla att försöka se sin situation som en utmaning som kan lösas, och sedan fundera på vad som måste göras och vem som kan hjälpa, säger Wägar.

Hon nämner också att kommunerna erbjuder ekonomi- och skuldrådgivning.

– För unga finns också den finskspråkiga chatten ”Kysy rahasta” och så finns Garantistiftelsen som erbjuder bland annat telefonrådgivning på svenska och som kan gå i borgen för lån under vissa premisser.

Fyra tips

Det finns fyra saker för att upprätthålla en sund ekonomi som Mia-Maja Wägar vill lyfta fram.

1. Planera. Håll koll på alla utgifter och gör en realistisk budget som en vägvisare i vardagen.

2. Sparande ger oss möjligheter att göra saker i livet, men ger oss också trygghet. Tänk inte att ditt sparande måste vara exempelvis tio procent av dina inkomster. Lite är bättre än ingenting. En euro om dagen blir 30 euro i månaden.

3. Ha ett klart system för hur och när du betalar räkningar. När du betalat dem och lagt undan lite för sparande ser du vad du har att röra dig med resten av månaden.

4. Var prismedveten och konkurrensutsätt olika tjänster. Försök att tänka på var du kan spara in när du bland annat handlar mat och jämför priser för exempelvis el och telefonabonnemang.

Ekonomirådgivning

  • Ekonomirådgivning kan du få via din församling. Kontakta en diakoniarbetare som lotsar dig vidare.
  • Handledarna är inte nödvändigtvis ekonomiska experter men hjälper dig att se klart på din situation. De har tystnadsplikt.
  • Rådgivningen är kostnadsfri och kräver inte att man är medlem i kyrkan.
  • Mer info på helsingforsforsamlingar.fi.
Arto Leinonen intervjuad i Kirkko ja kaupunki 29.3.2018.
Ulrika Hansson



Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53