Ärkebiskop Kari Mäkinen fick än en gång sitta ordförande i långköraren om kyrkans vägval i äktenskapsfrågan.

Debatt om vigsel bjöd på trevande kompromissvilja

Kyrkomötet. Remissdebatten kring vigselrätten tog plats i ett annars luftigt kyrkomöte. 8.11.2017 kl. 14:15

Diskussionen om en utredning om att avstå från vigsel till äktenskap slutade efter tre dagar och ett sextiotal inlägg med att kyrkomötet remitterade biskopsmötets framställning till konstitutionsutskottet. Den tog plats, och hade den här gången också utrymme i agendan att göra det på grund av en inte så ärendetung session.

Det var väntat att professor emerita Eila Helanders utredning, beställd av biskopsmötet, skulle leda till aktivitet i talarstolen. En viss dramatik blev det också.
Den första sessionsdagen valde ordföranden att avbryta ombudet Niilo Räsänänens tal, något som föranledde presidiet att rensa luften kring saken följande dag när debatten återupptogs.
Flera gånger under plenum påpekades det att strängt det gäller att fokusera på framställningen som handlar om utredningen om att avstå från vigselrätten.

I korridorerna bedömde flera av ombuden ändå att måndagen också hade bjudit på en vändning i den låsta diskussionen om kyrkans viga eller inte viga samkönade par och att det fanns en ny ton av vilja att lösa det hela.
Som en vändpunkt nämndes ombudet Jouni Turtiainens inlägg där han tackade Helander för utredningen och konstaterade att den kompromiss hon föreslår är enda vägen framåt i ett låst läge.
– En kompromiss bygger på element där bägge parter avstår från något för att få behålla något. Tro mig, så löste också apostlarna många strider. Helanders kompromiss betyder inte att kyrkan överger den bibliska äktenskapssynen. Den tillåter bara en annan handlingsmodell, inför livets realiteter. Så gör vi också i kyrkan till exempel när vi viger frånskilda.
Turtiainen är kyrkoherde i Espoonlahden seurakunta. Hans offentliga kursändring i frågan kompletterades med en utmaning:
– Jag frågar er, bästa ombudsvänner. Är ni redo för en kompromiss och kyrklig konsensus, eller vill ni in i det sista hålla fast vid det ni ser som det enda rätta? Den här frågan riktas till oss alla. Är svaret ja har det en prislapp. På den står det att vi har kört fast så illa att vår kyrka kanske brister av sina egna strider om äktenskapet.


Också biskopsmötets sekreterare, Jyri Komulainen twittrade när debatten var över för den här gången:
”Sju år på åskådarläktaren i kyrkomötet, och jag märker en ny kompromissvilja i luften.”

Ombudet Patrik Hagman återvände i sitt inlägg på onsdagen till Turtiainen och uppmuntrade utskottet att beakta dennes förslag att låta präster förrätta civil vigsel mellan samkönade utan att kyrkan gör några förändringar i sina dokument om äktenskapssynen.
Enligt Hagman är Turtiainen den enda som talat högt om vad han själv måste avstå från för att hitta en lösning – medan övriga sett på vad andra borde tumma på.


Han ser ändå vissa med kompromissen.
– Det skulle förstärka den urholkning av vår kyrkas ämbete som inleddes när motståndare till kvinnliga präster började hävda att deras samvete går före kyrkans gemensamma tro, ett sätt att tänka som nu tagits över av präster på andra sidan av det teologiska spektret. Dessutom förutsätter det att staten ändrar sina lagar, alltså i praktiken att vi som kyrka blir mer beroende av staten, i stället för mindre, som är vad jag tror vi behöver sträva till. Och självklart är förslaget otillfredställande för dem av mina vänner som längtar efter att få gifta sig i sin kyrka, men som nu inte får det. Jag vet att de kommer uppfatta detta som en halvmesyr: att visserligen få gifta sig i en kyrka, med en präst som vigselförrättare, men inte i en kyrklig förrättning. Och mitt hjärta kommer att krossas när jag tvingas förklara att det här var det bästa vi kunde åstadkomma.


Biskoparnas framställning tas upp nästa år, tillsammans med ett liknande ombudsinitiativ i frågan.

May Wikström



nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00