Viktigt men utmanande att beakta barnen i församlingens beslut

barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen.

22.6.2017 kl. 13:00

För att främja barnens bästa och göra dem mer delaktiga ska de som fattar beslut i kyrkan alltid beakta vilka konsekvenser besluten får för barn och unga under 18 år. Den här punkten i kyrkoordningen trädde i kraft i januari 2015. Vad hände sedan?

– För det mesta har responsen från församlingarna varit positiv, säger Mirva Sandén som jobbar som sakkunnig för barn och skola vid KCSA. De som vi har kontakt med tycker att det är viktigt. En del kanske upplever en känsla av “Hjälp, hur ska vi göra det här”. De tror att det är svårare än det är.

Verkar det som om församlingarna hittat fungerande arbetssätt?

– Det är en process. På vissa ställen fungerar det bra, andra är ännu bara i början av processen, säger Sandén.

Hon hoppas att de som gör barnkonsekvensanalyser i församlingarna verkligen ska ta sig ut till barngrupper och ungdomssamlingar och lyssna på de barn vars bästa de ska arbeta för.

– I de frågor där församlingsrådet har bett om att få en barnkonsekvensanalys har det fungerat bra. Analysen och rekommendationerna har beaktats och resultatet blev bra, säger Rune Lindblom, tf kaplan och barnombud i Korsholm.

Finns det något du skulle vilja förbättra?

– Nu görs ju barnkonsekvensanalys på de beslut som tas på högsta nivå, församlingsrådet beslutar om de stora linjerna. Tankesättet borde få rinna neråt till de konkreta verksamhetsbesluten och synas i dagsplaneringen, säger Lindblom.

Viktigt men svårt, upplever församlingar

Kyrkpressen skickade ut en enkät om barnkonsekvensanalysen till ett antal församlingar. Det här är ett utdrag ur svaren.

Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom:

– Barnkonsekvensanalysen är en viktig del av beslutsfattandet. Vi är i det skede då vi ännu utvecklar det mest fungerande sätt för barnkonsekvensanalys i vår församling. Det finns vissa utmaningar, men vi går framåt.

Sibbo svenska församlings kyrkoherde Helene Liljeström

– Det fungerar som en påminnelse om att det är viktigt att beakta barn och unga i beslutsfattningen. Min uppfattning är att det inte har förändrat förhållningssättet särskilt mycket. Barn och unga har man gärna tänkt på också tidigare i vår församling och samfällighet.

Korsholms svenska församling, kyrkoherde Berndt Berg:

– Det är en aning problematiskt att i tid lägga märke till vilka ärenden som kan kräva en barnkonsekvensanalys och därmed kan tiden bli rätt kort för att hinna utföra den ordentligt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 25–26/2017!

Emelie Wikblad



Mest läst

    påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

    hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

    gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

    biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

    Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

    Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

    långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

    PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

    Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

    Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

    kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

    samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

    arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

    tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

    stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

    FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

    teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

    VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

    BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

    Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

    Mest läst