En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

S:t Jacobs framtid är i församlingsrådets händer

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

Klockan fem på onsdagkvällen är församlingssalen i S:t Jacobs kyrka redan så full att personalen lyfter in extra stolar. Närmare 80 Drumsöbor och församlinganställda har samlats för att få svar på frågan: hur ska det gå för S:t Jacobs? Kommer Drumsö att förlora sitt svenska rum?

– Nu är det så många rykten i svang att vi ska reda ut dem ordentligt, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund till en dam som kommer in och letar efter en plats.
Leif Andersson är en av församlingsmedlemmarna som kommit till kyrkan i hopp om att arbeta för att S:t Jacobs ska kunna bevaras i den svenska församlingens händer.
– Drumsö växer hela tiden, vi blir fler och fler. Varför göra sig av med utrymmen som kommer att behövas? undrar han.
– Och att vi skulle få rum i den stora kyrksalen under stora högtider, både finsk- och svenskspråkiga – det tror jag inte på.

Så vad handlar det då om? Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors måste spara pengar. Alla samfällighetens 21 församlingar måste skära ner 15 procent av sin budget under tre år. I kyrkan brukar man skära ner främst på två sätt: antingen genom att göra sig av med fastigheter eller genom att göra sig av med personal. Hyror och personalkostnader är nämligen de överläget största kostnaderna inom församlingarna, och verksamheten vill man ogärna banta ner.

I det kyrkokomplex som finns på Drumsö ingår två kyrkor – den stora kyrkan, Drumsö kyrka, som används av den finskspråkiga församlingen, och den mindre kyrksalen, S:t Jacobs kyrka, som används av den svenska församlingen Johannes församling. I S:t Jacobs finns en kyrksal, en församlingssal och eftis-, fritids- och klubbutrymmen som samlar omkring 80 svenskspråkiga Drumsöbarn dagligen, om vardagarna.

– Kyrkorna på Drumsö måste renoveras, de är över 60 år gamla. Och i samband med renoveringen finns en chans att tänka om – behöver vi egna utrymmen för vår verksamhet eller finns det en möjlighet att samsas med den finska församlingen? förklarar Westerlund.
– I församlingsrådet har vi varit ense om att det viktigaste inte är att hålla fast vid de egna utrymmena utan att trygga verksamhetsförutsättningarna.
Westerlund poängterar också att inga beslut är fattade – ingen har bestämt att församlingen ger upp S:t Jacobs.
– Att ge upp det här utrymmet är ett alternativ som diskuteras, det finns fördelar med det, men också nackdelar.

När den finska församlingens kyrkoherde Juha Rintamäki talar blir det tydligt vilket alternativ han hoppas på: att Johannes församling ger upp S:t Jacobs och börjar samarbeta med Lauttasaaren seurakunta.
– Vi måste svara på de utmaningar församlingsekonomin ställer på oss, säger han och talar om att använda utrymmena på ett ändamålsenligt sätt, om att ha sådant som görs gemensamt med den svenska församlingen, och sådant som görs skilt.
– Men vi ska givetvis respektera varandras verksamhetskultur.

Han påpekar att om den finska församlingen inte kan spara på sina fastigheter, löper de risk att tvingas säga upp en femtedel av sin personal.

Under kvällen blir problemställningen allt tydligare: Johannes församling har goda möjligheter att spara sina 15 procent genom omorganisering av sina utrymmen på Högbergsgatan. Johannes församling kan välja att hålla kvar S:t Jacobs kyrka på Drumsö och spara på annat håll.
Däremot har finska Lauttasaaren seurakunta svårare att nå sitt eget sparmål. Den lättaste lösningen för den finska församlingen skulle vara att Johannes gav upp sitt eget utrymme på Drumsö och delade på utrymmen med den finska församlingen.

Och vad skulle hända med S:t Jacobs kyrka om Johannes församling gav upp den?
– Den skulle hyras ut, till exempel till en annan kyrka, säger fastighetschef Kai Heinonen. Katolska kyrkan, till exempel, letar efter nya utrymmen för sina växande församlingar.

Församlingsrådsmedlem Lotta Keskinen är förbryllad. Hon är en av de tre församlingrådsmedlemmar i Johannes församling som deltar i mötet, tre av fjorton. Hon är Drumsöbo, och efter måndagens församlingsrådsmöte, då Drumsöfrågan diskuterades, hade hon en känsla av att hon var ganska ensam om att se det som en möjlighet att S:t Jacobs kunde stanna kvar i den svenska församlingens händer.

– Och är det faktiskt så att det är vi i församlingsrådet som får fatta det här beslutet, om att ha kvar S:t Jacobs eller inte? undrar Keskinen.
– Eller kan frågan gå vidare till gemensamma kyrkofullmäktige som fattar ett annat beslut?
– Vad Lotta frågar är väl egentligen: Kan du köra över oss? klargör kyrkoherde Johan Westerlund, riktar sin fråga till den finska kyrkoherden Juha Rintamäki och verkar också själv vara ganska intresserad av svaret.

Rintamäki, som också är ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors, anser att beslutet ändå fattas av Johannes församlingsråd. Samtidigt hoppas han att frågan ska kunna lösas i samförstånd med den finska församlingen.
Men eftisföräldrarna och pensionärerna som samlats i församlingssalen möter hans inlägg med skepsis och tysta muttranden. Hur ska de kunna dela på mindre utrymmen i framtiden om det är trångt redan nu?

Prästen och Drumsöbon Fred Wilén river ner kvällens största applåder med sitt inlägg:
– Minoriteter kräver extra skydd, och det kräver också S:t Jacobs och den svenska verksamheten på Drumsö. Vi vet alla att när vi går in i ett kafferum och där finns någon som talar finska är alla finlandssvenskar så hövliga att de går över till finska. Jag är färdig att jobba för att vi får ha kvar S:t Jacobs som ett svenskt rum på Drumsö.


Vad händer nu?
* En renoveringskommitté (ordförande är Lauttasaaren seurakuntas kyrkoherde Juha Rintamäki och viceordförande Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund) är tillsatt. Kommitténs uppgift är att planera och leda arbetet med renoveringen.
* En konsult går igenom alla utrymmen i församlingskomplexet på Drumsö och kartlägger hur mycket de används. Den informationen använder kommittén som underlag i sin planering.
* Alla församlingsanställda blir hörda i frågan.
* Under våren 2017 tar församlingsrådet i Johannes församling ställning till de alternativ kommittén utarbetat.
* Hösten 2017, om allt går bra, ska renoveringen av församlingskomplexet på Drumsö inledas, och vid det laget bör man veta hur utrymmena ska utnyttjas i framtiden.

Sofia Torvalds



kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59