Ser hjälpen nå fram

Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

– Nu skrattar jag på alla bilderna, säger Gunilla Luther-Lindqvist när jag lagt ner kameran.

Även om vårt samtal kom att handla om mänskligt lidande är det svårt att föreställa henne som annat än glad.

– Jag har en inre lycka och man får vara glad när man ser Gud verka i allt elände. Varje gång jag kommer hem efter en resa till nödställda är jag lycklig över att få vara ett redskap. Vi är alla en länk i kedja, även den lilla tanten i stugan som stickar strumpor är värdefull. Jag har fått kallelsen att föra ut hjälpen, säger hon.

Den kallelsen fick hon redan som skolflicka i Munksnäs i Helsingfors.

– I fyrtio år bad jag till Gud att jag skulle få fara ut i världen och jobba med utsatta barn. Men tiden gick, jag gifte mig och fick fyra barn som växte upp. För femton år sedan gick jag en biståndskurs i Vasa och tänkte kanske det kommer nåt ännu. Men även om jag var beredd så öppnade Gud öppnade inte den gången heller.

Eter att hon gick i pension 2009 fick hennes man Bertel ett erbjudande att flytta till Azerbajdzjan för att bygga kraftverk.

– Jag var genast med på noterna. Efter en vecka i Azerbajdzjan kom jag in som volontär på ett barnhem med 150 gravt handikappade barn. Sedan den dagen var jag tre eller fyra gånger i veckan på avdelningen för de 40 mest gravt handikappade barnen. De var fullständigt apatiska och ändrade inte en min när vi kom. Jag hade med min gitarr och började med musik- och kramterapi. Jag försökte se varje barn och visa att de har ett människovärde.

De vistades tre år i Azerbajdzjan.

– När min man blev pensionär konstaterade att vi inte kan lämna barnen utan fortsätta jobba med dem.Men jämna mellanrum har vi återvänt dit. Vi har märkt att barnen blivit gladare. De känner igen oss och vi möts av glada rop. Jag tror det är avgörande att de fått uppleva Guds kärlek.

Att förmedla den kärleken är något Gunilla Luther-Lindqvist vill göra.

– Jag ser det som Nadas största uppgift att besöka dem som har det svårt, krama om dem och lyssna på dem. Det är viktigt att vi ser dem som människor. Maten och pengarna som vi har med oss kommer på andra plats. När vi besökt de syriska flyktinglägren i Turkiet har jag försökt förklara att det är många människor i Finland som ber för dem.

I mitten av mars kom hon hem från sitt senaste besök till i Gaziantep i Turkiet och barnhemmet i Azerbajdzjan. Hon blev ordförande för Nada Nord i juni 2013 och föreningen började sitt projekt Syriens barn ett halvår senare.

– Flyktingarna lever i fruktansvärde förhållanden. Vi har sett barn som lemlästats i kriget och vi har besökt fallfärdiga hus där det kunde bo 50-60 människor i en tvårummare med vatten som rinner efter väggarna.

Läs mera i Kyrkpressen nr 14-15/2015

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35