”Vad har Aten och Jerusalem med varandra att göra?” frågade sig kyrkofader Tertullianus(160–225 e.Kr.) Aten står för filosofin och Jerusalem för den kristna tron.
– Tertullianus fråga är retorisk. Han håller det för självklart att svaret är ”Ingeting alls.” Många i kyrkan har velat göra en skarp åtskillnad mellan filosofi och kristendom, säger Niko Huttunen som är docent i nytetestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet. Han har forskat i hur kristen teologi och den grekiska filosofin påverkat varandra.
– Det här är just nu teologisk spetsforskning både hos oss och ute i världen.
För att förstå varför frågan om kristendomens relation till den antika filosofin är både intressant och viktig, måste man gå långt tillbaka i tiden, till flera hundra år innan Jesus föddes.
– Ända sedan Alexander den store erövrade Jerusalem år 322 före Kristus har judendomen och senare kristendomen influerats av grekisk filosofi och grekiskt tänkande. Staden Alexandria grundades samma år (nuvarande Egypten) och dit flyttade ett stort antal judar som etablerade en livskraftig församling.
Gamla testamentet översattes till grekiska av församlingen i Alexandria på 200-talet f. Kr.
– Den översättningen kallas för Septuaginta och användes av judar överallt i Alexander den stores rike och senare i Romarriket. Nya Testamentet hänvisningar till GT är oftast från just Septuaginta.
De flesta judar levde utanför Israel i diasporan utspridda i hela medelhavsområdet.
– Det finns judiska texter, apokryfer från Gamla testamentet som skrivits enbart på grekiska och som aldrig funnits i hebreisk version. De fanns judar som inte längre talade hebreiska och som hade grekiska som sitt vardagsspråk.
Jesus och den kyniska filosofin
Judarna och judisk religion hade redan levt länge under inflytande från grekiskt tänkande när Jesus föddes. Herodes Antipas som var tetrark över Galilén i början av vår tideräkning hade låtit bygga staden Sepphoris, den största grekiska staden i Israel som låg på bara en dagsresas avstånd från Nasaret där Jesus växte upp.
– Varför Sepphoris inte alls nämns i Nya testamentet är ett mysterium. Många forskare antar ändå att Jesus troligen arbetade i staden med byggnadsarbete innan han inledde sin aktiva tid som kringvandrande profet och lärare.
Den judiska överklassen och olika inflyttade folkslag gjorde allt för att leva enligt grekiska ideal. Om Jesus har vistats i Sepphoris måste han ha kommit i närkontakt med den grekiska tankevärlden både direkt och indirekt.
Läs hela artikeln i KP 19.
