Illustration: Malin Aho

Arvsynd är att inte våga lita på Gud

Hur ska vi i dag som moderna människor förstå berättelsen om Adam och Eva och syndafallet i Bibeln? Hur går arvsynden ihop med evolutionsläran? Vi ställde frågorna till Eva-Lotta Grantén som forskar i nutida luthersk teologi och etik.
15.6.2013 kl. 12:00
– Bibelforskare har nu lärt oss att de första 11 kapitlen i 1 Mosebok är en ”förhistoria” eller ursprungsberättelse, den handlar inte om verkliga människor i historisk tid, den handlar om villkoren för den mänskliga existensen.

Det säger Eva-Lotta Grantén som är docent i etik vid Uppsala universitet och verksam som chef för utvecklingsavdelningen vid Lunds stift i Sverige. Hon forskar i projektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle. Som ett resultat av den forskningen har hon på förlaget Verbum gett ut boken Utanför paradiset – Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik.

– En av principerna för att tolka utifrån ett lutherskt sammanhang är att gå till Skriften. Då är det av stor vikt att vi kan tolka den på bästa möjliga sätt, säger Grantén.

I kapitel tre finns inte heller något ”syndafall”, det handlar om ”utdrivandet ur Paradiset”. Texten lär oss att människorna inte förändrades genom det som berättas, möjligheten att frestas och välja fel finns med som en förutsättning.

– Men texten pekar på att relationen till Gud är skadad. Luther talar om att människorna syndade genom att de inte hade tro, de litade inte på Guds goda vilja bakom förbudet att äta av kunskapens träd.

Misstro mot Gud
Arvsynden har kopplats samman med Adam och Eva, eftersom berättelsen om dem handlar om syndens ursprung. Man kan beskriva arvsynd som att människor erfar otro eller misstro mot en god Gud. Adam och Eva är alla vi människor, och syndafallet är ett ständigt fallande.

– En annan utgångspunkt är att allt levande är skapat av en god Gud. Samtidigt framstår skapelsen som vare sig entydigt ond eller god, den är ambivalent. Liv utan död eller lidande är inte möjligt i det slags universum vi lever i, det har vetenskapen lärt oss, säger Grantén.

Berättelsen i 1 Mosebok handlar om hur mänskligheten förstår sina villkor genom att föra en dialog med Gud som vill ha ett evigt samtal med alla.

– Arvsynd kan förstås som att människor inte vill tala med Gud, att vi vänder oss bort, att vi blir inkrökta i oss själva.

Arvsynd och evolution
Går det att förlika/ försona läran om arvsynden med evolutionsbiologin och läran om det naturliga urvalet?

– Om 1 Moseboken nu inte berättar människans urhistoria får teologin förhålla sig till den historia vi känner till. Det finns en sådan historia i evolutionsbiologin, som också säger mycket om villkoren för den mänskliga existensen, säger Grantén.

Evolutionen är en process utan mål och mening, men den medger att människan har en särskild ställning, som art. Så evolutionsbiologisk vetenskap går att förena med tron på Gud som skapare.

– Men tron på Gud som en god skapare utmanas av allt det lidande och död som inryms i det naturliga urvalet – att endast de bäst anpassade överlever och för sina arvsanlag vidare.
Levande varelser ser på olika sätt till att just deras arvsanlag förs vidare, något som fått biologer att tala om ”själviskhet” i relation till naturligt urval. Och att alltid värna om sitt eget har slående likheter med hur arvsynd beskrivs.

– Båda dessa beskrivningar knyter an till villkoren för mänsklig existens. Men det finns också skillnader. Där arvsyndsläran endast är en inledning till Kristus frälsningsgärning, saknar evolutionen en väg ut, en befrielse, säger Grantén.

Man kan närma sig frågan om hur en god Gud kan närvara i en värld som utvecklats via evolutionen genom att använda det som Luther kallade korsets teologi. Genom att betrakta både skapelsen och historien via korset och Kristus lidande och död, finner vi Guds närvaro i det svåraste samtidigt som vi har löftet om nytt liv i en ny skapelse.

– Korset utmanar människor att tro på, att lita på Guds godhet och nåd, även när den är fördold. Och det utmanar oss att överge själviskheten för att leva för andra, som Kristus gjorde.

Att tala om synd i dag

Hur kan vi tala om synden på vår tids språk och vår tids människor, utan att förminska ordets traditionella betydelse?

– Det ord Luther själv knöt till arvsynden var ordet ”otro”. Då menade han att syndens innehåll är att människor inte litar på Gud och Guds godhet. Själv använder jag ordet ”misstro”, för att uttrycka just den dimensionen. Jag tycker att det är bra, eftersom man misstror någon, det är ett ord som har med en relation att göra, säger Grantén
Synd är i luthersk tradition just ett relationellt begrepp, som hör ihop med det eviga samtalet med Gud, det som vi människor är skapade för, som Luther beskriver det i sin kommentar till 1 Mosebok.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54