Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Kompensation för skattesänkning

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt.
12.4.2013 kl. 15:00
Regeringen aviserade som bekant en sänkning av samfundsskatten med hela 4,5 procentenheter med målet att få i gång de ekonomiska hjulen. I ”skattekriget” länderna emellan placerar sig Finland med en samfundsskatteprocent på 20 under bland annat Sveriges nivå.
Sänkningen av samfundskatten innebär samtidigt minskade skatteinkomster. På Kyrkostyrelsen räknar man att församlingarna går miste om 19 miljoner euro på grund av skattesänkningsbeslutet.

– Förra veckan fick både kommunerna och kyrkan besked om att minskningen i skatteinktäkter kompenseras åt både kyrkan och kommunerna, säger ekonomiplaneringssekreterare Pasi Perander på Kyrkostyrelsen.

Summorna kommer att höjas så att de utbetalda andelarna blir desamma som om sänkningen inte alls verkställts och de tas från statens andel.

Dålig träffsäkerhet

Samfundsskatten hämtade i fjol in 98 miljoner euro till församlingarna. Med pengarna ersätts de för sina samhällsfunktioner av vilka plikten att kunna erbjuda begravningsplatser åt medborgarna är den dyraste. Skattepengarna är vidare avsedda för de kulturhistoriskt värdefulla kyrkor som församlingarna är ålagda att bevara samt för deras andel av folkbokföringen.

– Speciellt uppgifterna om äldre generationer finns enbart i församlingarna, säger Perander. Uppgifterna sköts manuellt och är dyra för församlingarna.

Ett problem är att den inkomst som samfundsskatten ger församlingarna är otillräcklig. Enligt kyrkostyrelsens beräkningar uppgick motsvarande utgifter till 137 miljoner euro år 2011 och 140 miljoner euro i fjol.
Ett annat problem är att kompensationen inte går till rätt adress. Samfundsskatten utbetalas till församlingarna enligt en schablon och utgifter och inkomster träffar inte alltid rätt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45