Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

Granska makten kräver kunskap

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik.
27.3.2013 kl. 12:45
I ett Radbyte i förra veckans KP skriver katoliken Sara Torvalds att bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt och tendentiöst journalister ser på det här med religion.

Problemet ligger djupare än att sekulära journalister har svårt att hålla isär begreppen då de rapporterar om till exempel valet av påve, menar Lars Lundsten som är medieforskare och lärare vid Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan.

– Det ligger i journalistikens väsen. Journalistiken är i själva verket ett kunskapssystem som organiserar världen på ett visst sätt. Men kristendomen är ett konkurrerande sätt att organisera kunskap om världen. Nu vet jag att många journalister säger att det där är bara strunt, journalister berättar bara hur världen ser ut. Men det är inte så.
Journalister kategoriserar fenomen i termer av maktkamp.

– Det ska journalistiken göra. Men det blir en automatik i det här som journalisterna kanske inte själva och kanske inte heller deras publik eller de som blir intervjuade alla gånger förstår.

När journalisten helt motiverat utgående från sitt uppdrag granskar en organisation, må den vara ett ministerium eller en religiös organisation, så är det automatiskt frågor om makt som blir gällande.

– Om den här organisationen då inte uppfattar sig arbeta enligt de här principerna så blir det go´morron yxskaft när man ställer frågor.
När det handlar om till exempel vem som ska bli följande påve tänker journalisten automatiskt: vem får makten inom den organisation som heter Katolska kyrkan?

– Men även om Katolska kyrkan som organisation också har en maktkultur, så är Katolska kyrkan – och vilken kyrka som helst – förhoppningsvis i första hand inte en maktorganisation utan en religiös organisation. Och som religion analyserar kyrkan världen och vad som är viktigt och mindre viktigt med andra verktyg än vem som har makten och vem som blir misshandlad av makten.

Besvärliga paradoxer

En annan viktig fråga är att den journalist som verkligen ska klara av att granska till exempel kyrkan ur ett maktperspektiv måste vara påläst.
– Så att man inte gör som så många journalister gör när de frågar att när ska vi skilja kyrkan från staten, när vi redan har gjort det i Finland. Det är beklämmande, säger Lundsten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39