Kari Nars är pessimistisk vad gäller välfärdssamhällets framtid (FOTO: Johan Sandberg)

Lagom pengar ger den största lyckan

Lite mer pengar ger lite mer lycka. Men ger mycket mer pengar mycket mer lycka? Det fick finlandssvenska ungdomar tugga på förra veckan.
21.2.2013 kl. 15:58
I fredagens modersmålsskrivningar kunde abiturienterna analysera ekonomisten Kari Nars teorier om ”pengar och lycka” i en textkompetensuppgift baserad på hans bok med samma titel.
Tre dagar senare talade författaren om samma sak i själva syltfabriken, inför en ung penningintresserad publik i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Arrangörer var den kristna organisationen Veritas Forum Finland och Helsingfors Studentmission.

Kari Nars är själv övertygad om att lycka inte kan maximeras med hjälp av mer pengar.

– Se på USA, världens rikaste nation. Mellan år 1950 och 1990 har dess befolkning blivit allt olyckligare, exemplifierar han.

Bra, bättre, tja
Samma tendens går igen i individens ekonomi.

– De som är verkligt fattiga blir märkbart lyckligare om de får mer pengar i den situationen, poängterar Nars och illustrerar det med kurvor som skjuter rakt i höjden. Men någonstans vid en årsinkomst på 70 000 dollar (ung. 50 000 euro) planar kurvan ut. Det blir inte så mycket ”mer” lycka av mer pengar. Det här ser ekonomie doktorn och politices licentiaten som en förbisedd sanning.

– Visa mig en enda bok i makroekonomi som nämner ordet lycka! Jag har nämligen ännu inte läst någon sådan, säger han till sin publik.
Enligt Kari Nars talar ekonomerna istället om utility eller nytta.

– Dumheter! Vad handlar livet om annat än just lycka, utbrister Kari Nars.

Enligt honom finns den i bemärkelsen den korta sensation någon kan känna inför blicken hos ett nyfött barn eller musiken i Sibelius femte symfoni.

– Men lyckan är också en mätbar tillfredsställelse i livet. Då handlar det om några få områden: familj, vänner, jobb och hälsa.
De nordiska välfärdssamhällena har toppat den här sortens lycka. Men Kari Nars  är pessimistisk när det gäller det samhällets framtid:

– Att kvartalsekonomin fungerar bygger på att många människor slås ut. Det att det här tänkande alltmer vinner insteg kommer att förorsaka en mycket hård kollision mellan det nordiska välfärdssamhället och de krav kvartalsekonomin ställer.

Hur pass hårt den kan slå kan den ekonomiska krisen på nittiotalet ge en fingervisning om.

– Då hade vi en djup svacka i den finländska lyckan. Välmåendet har gått uppåt, men har inte nått upp till samma nivå som det var innan krisen, menar Kari Nars.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53