Åland vill ha större enheter

De åländska församlingarna vill helst organiseras i en samfällighet eller en enda stor församling. Också tanken på mer självstyre väcker genklang hos många.

2.10.2012 kl. 09:45

Biskop Björn Vikström besökte Åland i vår för att diskutera olika modeller för hur de tio åländska församlingarna kunde organiseras i framtiden. Tanken var att församlingarna skulle svara biskopen före den 15 september, men många behövde mer tid och fick uppskov. Nu har nio av tio åländska församlingar blivit klara med sina svar.

Mariehamn valde att inte gå in för något av biskopens alternativ. I stället menar kyrkofullmäktige att en strukturförändring ska ske först då lagtinget fattat beslut om strukturförändring av kommunerna. Församlingen i Mariehamn önskar att domkapitlet ska tillsätta en arbetsgrupp för en självstyrd åländsk kyrka.

Jomala församling föredrar samfällighetsmodellen om man söker en lösning på kort sikt. På längre sikt önskar Jomala att domkapitlet utreder möjligheten att gå in för en åländsk kyrka.

Finström-Geta församling stöder både tanken att de åländska församlingarna ska organiseras i en samfällighet och ett utökat självstyre, det vill säga en åländsk kyrka. Kyrkorådet i Finström-Geta anser att det ena alternativet inte utesluter det andra.

Brändö-Kumlinge stöder tanken på en samfällighet eller en församling för hela Åland, det vill säga utökat samarbete av alla slag. Däremot vill Brändö-Kumlinge inte gå in för en åländsk kyrka.

Också Hammarland har gått in för samfällighetsmodellen.

En församling

Sund-Vårdö önskar att församlingarna på Åland blir en enda moderförsamling med flera kapellförsamlingar. De skulle lyda under Borgå stift. Ålands södra skärgårdsförsamling är inne på samma linje som Sund-Vårdö: en åländsk församling men inte en åländsk kyrka.

Kyrkorådet i Eckerö föredrar att fortsätta med nuvarande församlingsmodeller – men om det inte går önskar församlingen att biskopen går in för den modell där de åländska församlingarna organiseras i ett prosteri. Tanken på en självstyrd åländsk kyrka avvisas i Eckerö.

– Kyrkan har medvetet kopplats loss från makten. En åländsk kyrka skulle bli en ny statskyrka som kopplas till politisk makt. Det är vi emot, säger kyrkoherde Mårten Andersson.

Lemland-Lumparland föredrar i det här skedet att gå in för en modell där alla Ålands församlingar slås ihop till en enda församling. I framtiden kan församlingen tänka sig att gå in för en modell där de åländska församlingarna får större självstyre. I Lemland-Lumparland anser man att den prosterimodell som biskopen presenterat ligger väldigt nära den tanke kring en självstyrd åländsk kyrka som presenterats av kyrkofullmäktigeordförandena i Mariehamn, Jomala och Finström-Geta.

Saltvik behövde mera betänketid och är inte ännu klar med sitt svar.

Biskopen glad

Biskop Björn Vikström är glad över att det finns en så stor villighet att gå in för ökat samarbete.

– Den här frågan ska planeras och diskuteras i vinter. Det är viktigt att gå vidare och inte bara vänta för det finns en stor frustration över att man utreder men inget sker.

Nu ska domkapitlet ta upp frågan men biskopen försäkrar att inga beslut fattas över huvudet på ålänningarna. Vad gäller önskemålen om mera kyrkligt självstyre på Åland ser Björn Vikström möjligheter.

– En stark samfällighet eller ett prosteri skulle kunna ge rum för vissa delar av det som man längtar efter då man talar om en åländsk kyrka.

Sofia Torvalds



Mest läst

    profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

    boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

    Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

    diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

    parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

    asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

    Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

    profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

    samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

    bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

    radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

    orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

    gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

    Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

    sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

    LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

    Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

    kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

    den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

    FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

    Mest läst