Forskning: Europeiska ungdomar motiverade att lära sig mer om religioner och världsåskådningar

skola. Ungdomar i Europa har en ärlig vilja att att lära sig mer om varandras världsåskådningar.
2.8.2012 kl. 09:14
Den internationella ISREV-konferensen (International Seminar on Religious Education and Values) kring religions- och värdefostran inleddes i Åbo förra veckoslutet. Professor Robert Jackson från Warwick universitet som arbetat i Europarådet med olika utvecklingsprojekt kring religionsundervisning berättar att de europeiska ungdomarna, oberoende av religiös bakgrund, enligt undersökningsresultaten är mycket villiga att lära sig mer om religion och andras världsåskådningar.
– I undersökningen granskas ungdomars attityder i åtta olika länder. Resultatet är intressant eftersom rädslan för att religioner idag främst är något som segregerar mänskligheten är så allmänt utbredd. Ungdomarnas tankevärld varierar naturligtvis något från land till land, men gemensamt är en ärlig vilja att få kännedom om varandras världsåskådningar, säger Jackson.
– Enligt undersökningen är det av stort värde för ungdomarna att det i skolan ges utrymme för styrd diskussion kring religion och religioner i en trygg atmosfär. På fritiden är det ju inte nödvändigtvis det första samtalsämnet som kommer upp, men frågor kring religion är något som ändå berör dem alla, fortsätter professor Wolfram Weisse från Hamburg universitet.
Enligt både Weisse och Jackson är det viktigt att ta i beaktande det egna landets utgångsläge då religionsundervisningen förverkligas. Europarådet söker ingen gemensam modell, utan det väsentliga är att varje land skapar en trygg miljö för eleverna där religiösa frågor kan behandlas.
– Eftersom religionens betydelse växer i en allt mer multikulturell värld är det en självklarhet att alla unga ska bekanta sig med andra religioner oberoende av sin egen religiösa bakgrund. Religion är inte enbart kultur, men däremot kan man inte lära sig förstå någon kultur utan kunskap om religionerna”, säger Robert Jackson.

Religionen kan inte integreras i andra skolämnen
– Det är en farlig trend att minska på timmarna i just de ämnen i läroplanen som de unga behöver kunskap om i en mångkulturell värld. Att religionen skulle kunna integreras i andra läroämnen är en utopi. Då skulle ingen ansvara för innehållet. Religionen kan inte heller enbart inskränkas till läroämnet filosofi eftersom vi måste se religionen som en helhet”, påpekar forskaren inom religionsdidaktik, professor Hannele Niemi från Helsingfors universitet.
I diskussionen kring att göra religionsundervisningen till något som betjänar vårt nutida samhälle är det lätt att fastna i fördomar och konstellationer från det förflutna.
– Har vi i tillräcklig utsträckning fört diskussion kring vad ett religionsämne gemensamt för alla kunde innehålla? Det finns många fördomar om vad det kunde vara eller vad det inte skulle få vara. I de här frågorna är vi också delvis fångar i diskussioner ur det förflutna. Livets gång i vårt finländska samhälle har förändrats. I diskussionerna kring innehåll och metoder i religionsundervisningen behövs också perspektiven från representanterna för de mindre religionerna i vårt samhälle”, framhäver Niemi.

Konferensen ordnas på Turun kristillinen opisto 29.7−3.8.2012. Mer information på adressen www.isrev.org.


Kyrklig Tidningstjänst



PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38