SJU PERSONER representerar Borgå stift vid kyrkomötet. ”Molnen” ovanför dagens ombud står för listorna som fanns inför valet 2007. Två av prästlistorna blev utan ombud. Det är fritt fram för förtroendevalda och präster att var för sig ställa upp listor med olika åsiktsbas. Invalet sker efter samma principer som i politiska val, platserna fördelas först mellan listorna efter röstetal. Den som samlar flest personliga röster toppar den enskilda listan. (Illustration: Malin Aho)

Ingen arvtagare till Perret

Det har varit tyst inför nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. – Tiden är kort. Man borde börja nu, säger Rolf Kokkola.
27.10.2011 kl. 00:00
Det råder tills vidare stiltje på nomineringsfronten. Henrik Perret öppnade diskussionen förra veckan genom att meddela att han inte längre ställer upp för omval. Perret har varit ombud för prästerna sedan 1983.

Stiftets andra prästombud Helene Liljeström står till förfogande för omval.

– Under förutsättning att jag blir tillfrågad, säger hon. Jag har upplevt arbetet som meningsfullt.

Stiftets lekmannaombud i sittande kyrkomötet är Stig Kankkonen, Åsa A. Westerlund, Görel Ahlnäs och Peter Lindbäck. Av dem ställer åtminstone Kankkonen upp för omval.

– Jag har blivit tillfrågad om jag står till förfogande och det har jag svarat jakande på, säger han. En lista är också är på gång.

Även Peter Lindbäck som representerar Åland i både kyrkomöte och stiftsfullmäktige står till förfogande i valet till kyrkomötet. En lista är också på gång på Åland.

– Men jag vill avstå från stiftsfullmäktige. Ur åländsk synvinkel skulle det vara bättre om två olika personer hade uppdragen.

Görel Ahlnäs vill diskutera med andra innan hon ger besked om sin kandidatur. Kyrkpressen har inte lyckats få kontakt med Åsa A. Westerlund.
Vem ärver Perrets röster?

Frågan om vem som ska företräda de präster som röstat på Perret är kanske den intressantaste personfrågan inför valet. Någon självskriven kandidat verkar inte finnas.

Det är inte bara de så kallade konservativa prästena som röstat på Perret. Han har också representerat en sakkunskap. Att den som stiger in i Perrets skor har en gnutta karisma skadar heller inte.

Någon egentlig diskussion om Perrets efterträdare har inte förts. Sannolikt kan man söka bland de präster som brukar deltar i väckelserörelsernas gemensamma kyrkhelg i Karleby. Tänkbara efterträdare som nämnts är Torsten Sandell, Peter Kankkonen, Max-Olav Lassila, Bengt Lassus och Tomas Klemets.

Varken Sandell eller Kankkonen har blivit tillfrågade om de ställer upp. Bägge säger att de inte tänkt göra det. De övriga har Kyrkpressen inte frågat.

Det är inte givet att Perrets röstetal automatiskt går till en person. Rösterna kan fördelas på ett nytt sätt. Därför kan man inte utesluta namn som Sixten Ekstrand, Bo-Göran Åstrand, Rolf Steffansson och Lars-Henrik Höglund.

Det är betydligt svårare att spekulera i vem som ställer upp bland lekmännen. Prästerna som röstar in sina kolleger känner varandra. Men församlingarnas förtroendevalda som ska ställa upp och rösta in varandra på lekmannalistan känner inte varandra som prästerna gör.

En inte helt ointressant aspekt i lekmannavalet är hur många listor som lämnas in. I valet för fyra år sedan blev det två lekmannalistor, en för södra Finland och en för Österbotten. Den regionala representationen ansågs då vara viktigare än den teologiska.

– De regionala listorna visade sig lite problematiska eftersom de olika inriktningarna inte kom fram, säger Rolf Kokkola som för fyra år sedan var ombud för lekmännens lista för södra Finland.

– Man borde kanske bygga upp också lekmannalistorna på åsiktsbas.

Inför det här valet kommer Kokkola inte att vara ombud eftersom han inte längre är förtroendevald.

– Det har varit oroväckande tyst om nomineringen. Tiden är kort.
Johan Sandberg



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08