Relationen skola - kyrka bygger på förtroende

Ledare. Om en dryg vecka möts kyrka och skola i Den blomstertid nu kommer. Psalmen ger barn lyckofjärilar i magen, medelålders föräldrar snörp i halsen – och en och annan lärare en djup suck av lättnad. Om mötet sker, det vill säga. 19.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det tycks bli mindre självklart för varje år. Debatterna om gränssnittet skola-kyrka har gjort många osäkra. Inte sällan väljer lärare och föräldrar en försiktighetslinje där de bromsar in tidigare än de egentligen själva ville, för de förmodade ”andras” skull. Att i omsorg välja och tänka för andras räkning är den nordiska välfärdsstatens avigsida, något som i förlängningen kan leda till ett förmynderi i frihetens namn. Osäkerheten om vad som går för sig i skolan har också utnyttjats och underblåsts av de militantaste falangerna av nyateism.Det är i sådan anda Den blomstertid och avslutningskyrkan får stryka på foten. För säkerhets skull. För dem som ”är mot religionen” som en lärare en gång trevande uttryckte sig inför problematiken. Det är synd. Och om man tänker i banor av vad som hör hemma inom ramarna för skolans fostran, helt onödigt.

I dagarna har de nya riksdagsmännen fått post från sina biskopar. Med välkomsthälsningen fanns också broschyren Religionsundervisning?. Den är kyrkans försök att bemöta de förutfattade meningar som ibland omgärdar religionsundervisningen. I texten tar man spjärn mot vanliga frågeställningar, som till exempel den om religionen är utdaterad i dagens samhälle. Skulle det inte vara bättre att ge rum för andra ämnen? Kyrkans svar är att bildning på livsåskådningens område omfattar att man känner till hur människor under historiens gång har besvarat de eviga frågorna, som den om meningen med livet och hur man lever ett gott liv.

Det är bra. Samtidigt är det också skäl att minnas att religionsundervisningen sköts av skolans egna lärarproffs. Den är inte kyrkans partsinlaga.
När kyrkan däremot själv stiger in i skolans hus som morgonandaktstalare eller gäst på timmen har den ett stort förtroende att förvalta. Det finns många exempel på hur det kan fungera, där församlingens ungdomsarbetare blivit en viktig länk i arbetet att stöda unga i sökandet efter ett stabilt och gott liv. Det finns tyvärr också exempel på när det har brustit, när kyrkan och kyrkorna har mist en lång tradition av samarbete.

Sveriges Kristna Råd har sammanställt ett utbildningsmaterial för församlingsanställda som jobbar, som det heter, mot skolan. Också i vårt grannland råder en stor osäkerhet kring religiös identitet och närvaro. Rådets utgångspunkt är ändå att alla som jobbar för ett gott klimat på skolan behövs – och det kan duga som en sanning också i finländska skolor.
Hos oss är kyrkan mor till skolan. Klockarskolorna grundades på 1600-talet för att lära folk läsa och skriva. Men skolan är vuxen nu, utflugen sedan länge tillbaka. Den är myndig och professionell. Den levererar pedagogiskt genomtänkt undervisning fem dagar i veckan året om i en miljö där både elever och lärare har vant sig vid en viss standard.

Det ställer krav på kyrkan – och här kommer de beska dropparna: En församling som fortfarande har förtroendet att komma in i skolan ska förvalta det väl. Det är knappast rätt taktik att fördela skolinsatserna med icke-picke-pö-taktik på medarbetarkonferensen.
Kravet gäller inte bara att ha något att säga, utan att verkligen kunna göra det på ett sätt som sitter i skolan år 2011 och ”som räcker året om”.

May Wikström



SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30