Relationen skola - kyrka bygger på förtroende

Ledare. Om en dryg vecka möts kyrka och skola i Den blomstertid nu kommer. Psalmen ger barn lyckofjärilar i magen, medelålders föräldrar snörp i halsen – och en och annan lärare en djup suck av lättnad. Om mötet sker, det vill säga. 19.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det tycks bli mindre självklart för varje år. Debatterna om gränssnittet skola-kyrka har gjort många osäkra. Inte sällan väljer lärare och föräldrar en försiktighetslinje där de bromsar in tidigare än de egentligen själva ville, för de förmodade ”andras” skull. Att i omsorg välja och tänka för andras räkning är den nordiska välfärdsstatens avigsida, något som i förlängningen kan leda till ett förmynderi i frihetens namn. Osäkerheten om vad som går för sig i skolan har också utnyttjats och underblåsts av de militantaste falangerna av nyateism.Det är i sådan anda Den blomstertid och avslutningskyrkan får stryka på foten. För säkerhets skull. För dem som ”är mot religionen” som en lärare en gång trevande uttryckte sig inför problematiken. Det är synd. Och om man tänker i banor av vad som hör hemma inom ramarna för skolans fostran, helt onödigt.

I dagarna har de nya riksdagsmännen fått post från sina biskopar. Med välkomsthälsningen fanns också broschyren Religionsundervisning?. Den är kyrkans försök att bemöta de förutfattade meningar som ibland omgärdar religionsundervisningen. I texten tar man spjärn mot vanliga frågeställningar, som till exempel den om religionen är utdaterad i dagens samhälle. Skulle det inte vara bättre att ge rum för andra ämnen? Kyrkans svar är att bildning på livsåskådningens område omfattar att man känner till hur människor under historiens gång har besvarat de eviga frågorna, som den om meningen med livet och hur man lever ett gott liv.

Det är bra. Samtidigt är det också skäl att minnas att religionsundervisningen sköts av skolans egna lärarproffs. Den är inte kyrkans partsinlaga.
När kyrkan däremot själv stiger in i skolans hus som morgonandaktstalare eller gäst på timmen har den ett stort förtroende att förvalta. Det finns många exempel på hur det kan fungera, där församlingens ungdomsarbetare blivit en viktig länk i arbetet att stöda unga i sökandet efter ett stabilt och gott liv. Det finns tyvärr också exempel på när det har brustit, när kyrkan och kyrkorna har mist en lång tradition av samarbete.

Sveriges Kristna Råd har sammanställt ett utbildningsmaterial för församlingsanställda som jobbar, som det heter, mot skolan. Också i vårt grannland råder en stor osäkerhet kring religiös identitet och närvaro. Rådets utgångspunkt är ändå att alla som jobbar för ett gott klimat på skolan behövs – och det kan duga som en sanning också i finländska skolor.
Hos oss är kyrkan mor till skolan. Klockarskolorna grundades på 1600-talet för att lära folk läsa och skriva. Men skolan är vuxen nu, utflugen sedan länge tillbaka. Den är myndig och professionell. Den levererar pedagogiskt genomtänkt undervisning fem dagar i veckan året om i en miljö där både elever och lärare har vant sig vid en viss standard.

Det ställer krav på kyrkan – och här kommer de beska dropparna: En församling som fortfarande har förtroendet att komma in i skolan ska förvalta det väl. Det är knappast rätt taktik att fördela skolinsatserna med icke-picke-pö-taktik på medarbetarkonferensen.
Kravet gäller inte bara att ha något att säga, utan att verkligen kunna göra det på ett sätt som sitter i skolan år 2011 och ”som räcker året om”.

May Wikström



tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26