Mellan långfredagen och påskmorgonen

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Vintern har varit lång det här året. Till och med för oss som tycker om skidåkning har det varit litet för mycket av det goda när snötäcket envist dröjt sig kvar ända till början av april.
En lång vinter är ändå ett litet bekymmer jämfört med de prövningar som har drabbat människor i andra delar av världen. Jag tänker på jordbävningen, tsunamin och kärnkraftshoten i Japan, samt uppror och inbördeskrig i arabländerna. Också i vår närhet finns det människor som mitt i livet tvingas leva med sjukdomar, ekonomiska bekymmer eller kanske problem i äktenskapet. För dessa kan den framsprickande våren kännas som en allt för stor kontrast till den tunga vardagen.
Fastetiden och påsken rymmer inom sig livet i hela dess mångfald. Jesus går igenom både ensamhet, hån och lidande på sin väg till Golgata, men bortom långfredagen skymtar redan påskmorgonens hoppfulla uppståndelse.
Men det är viktigt att vi inte tar en genväg till den öppna graven. Jesus seglade inte högt över våra svårigheter på sin väg till uppståndelsen. Tvärtom valde han att frivilligt dela den nöd som hör till många människors livsvillkor. Därför är ensamhet, lidande och död inte någonting främmande för Gud, och Jesu exempel manar oss att i vår tur gå in i våra medmänniskors nöd för att lyssna, bära och hjälpa.
Eftersom Jesus inte tog genvägen till påskens glädje tycker jag det är viktigt att också vi i vårt firande av stilla veckan inte tar ut påsken på förhand. Kycklingarna, chokladäggen och de gula påskliljorna kommer allra bäst till sin rätt i våra hem då de tas fram först på påskmorgonen som en kontrast till långfredagens återhållsamma allvar.
Påsken syns inte lika mycket som julen i butikerna eller i gatubilden. Det finns inte heller lika många förväntningar och traditioner knutna till påskfirandet. Det här ger oss möjlighet att fira stilla vecka och påsk tillsammans utan krav på prestationer i form av vare sig läckra maträtter eller presenter.
Nackdelen med att påsken är rätt osynlig är att dess budskap riskerar att helt glömmas bort. Kvar blir då bara pyntet och några extra lediga dagar. Det är i och för sig förståeligt att vi gärna håller långfredagen på avstånd. Berättelsen om hur Gud tar på sig följderna av människornas själviskhet och ondska är obekväm och grym. Den ifrågasätter vår tro på att vi själva kan ta ansvar för alla våra handlingar. Det tar på stoltheten att erkänna att jag behöver Guds hjälp.
Det känns som om vi som kristna i dag skulle befinna oss någonstans mellan långfredagen och påskmorgonen. Likt lärjungarna som inte förstår varför Jesus måste dö tvingas vi inse att ondskan och orättvisan hotar många människors trygghet och framtidstro. Likt Jesus på korset kan vi bli tvungna att ropa ut vår känsla av att vara övergivna av Gud. Förhoppningsvis kan vi trots detta också stämma in i hans totala överlåtelse bortom alla frågor och allt tvivel: ”I dina händer befaller jag min ande.”
Allt det här får vi göra i väntan på livets seger i vårt eget och i våra medmänniskors liv. ”Likt vårdagssol i morgonglöd gick Jesus fram ur natt och död till liv förutan like.” (Psb 432)
Med önskan om en fridfull stilla vecka och en påsk full av hopp!

Björn Vikström, biskop

Björn Vikström



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08