De svagas ställning betonas i kyrkans mål för regeringsprogrammet

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00
Dessutom föreslås full kompensation för kyrkans lagstadgade uppgifter, bland andra begravningsväsendet. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent.

Erfarenheter från diakoni- och familjearbetet

Kyrkan sköter vissa lagstadgade samhälleliga uppgifter, av vilka begravningsväsendet generar mest kostnader. Samhället bör i fortsättningen ge kompensation för de kostnader som de lagstadgade uppgifter orsakar så att inte kyrkans medlemmar via kyrkoskatten måste finansiera dessa kostnader för hela befolkningen. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent. Under den kommande regeringsperioden bör man utreda kostnaderna för skötseln av kyrkans samhällsuppgifter. Ifall samfundsskatten i något skede slopas bör man utarbeta en stabil alternativt ersättningsmodell i samarbete med Kyrkostyrelsen.

Målet för regeringsprogrammets barn- och familjepolitik ska vara att stöda familjer och föräldrar. Utgående från praktiska erfarenheter i kyrkans diakoni- och familjearbete bör man öka de ekonomiska och utbildningsresurserna inom förebyggande parrelations- och familjearbete.  Speciellt viktigt är stödet till småbarnsföräldrar. Kyrkan föreslår också resurser för lågtröskeltjänster som stöder parrelationer och för mera omfattande familjeträning som visat sig ge goda resultat.

Den lutherska kyrkan anser att det är viktigt att det finländska samhället erbjuder varje människa tillräcklig social och ekonomisk grundtrygghet. I det kommande regeringsprogrammet bör regeringen tydligt ange riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas och hur man kan främja välfärden framför allt för dem som har det allra svårast.

I sitt ställningstagande om matsäkerhet har lutherska kyrkan biskopar betonat det globala ansvaret för matsäkerheten i världen. Ställningstagandet Ge oss idag vårt dagliga bröd offentliggjordes 15.10.2010.

Biskoparna vädjar till alla politiska partier att man efter valet skulle grunda en regering som verkar för att främja matsäkerheten i de fattigaste länderna. I ställningstagandet föreslår man att regeringen som första steg skulle utnämna en matpolitisk expert. Där föreslås också att regeringens följande framtidsredogörelse skulle omfatta den globala matpolitiken där man skulle definiera Finlands kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att tillgodose rätten till tillräckligt med mat.

Synpunkter på aktuella lagstiftningsprojekt

Förutom sina fyra primära mål framför kyrkan synpunkter på några lagstiftningsprojekt som möjligen avgörs i samband med regeringsprogrammet. Det är lagstiftning som rör småbarnspedagogik, äktenskapslagstiftningen och religionsundervisningens ställning i grundskolan och gymnasiet.
KT/CM



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08