Hon hittade tillbaka till kyrkan

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen.
– Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över.
11.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik

När Ulrika Wikström växte upp samlades barnen i Billnäs varje söndag i missionskyrkan, som kallades Templet. Hennes eget trosliv förblev ändå ljumt ända in i mogen ålder.

Ulrika Wikström växte upp granne med missionskyrkan, i folkmun Templet, i Billnäs. Liksom byns övriga barn gick hon i söndagsskola i den röda villan med de stora, utsirade fönstren.

– Söndagsskoletanterna berättade nog om Jesus och gav oss fina klistermärken, men inte förstod jag Jesus roll i kristendomen.

Hon läste ”Gud som haver” och hade en barnatro, en slags förtröstan på en ”gammal, tröstande farbror”.

– Hemma talade vi aldrig om trosfrågor. Eftersom vi bodde i Billnäs och saknade bil besökte vi kyrkan i Pojo främst till jul. Jag minns att prästen brukade fråga menigheten varför vi kommer till julottan då vi inte annars går i kyrkan. Det gjorde mamma ledsen.

När Wikström var tonåring deltog familjen också i de julbönskvällar som ordnades runt omkring i byarna i Pojo.

– Bruksfolket samlades kring en stor julgran, man sjöng julsånger och prästen läste en betraktelse. Kanske sökte vi en slags högtidlighet inför julhelgen trots att tron inte hade någon större personlig betydelse.

Skrev ut sig

I vuxen ålder besökte Ulrika Wikström kyrkan endast sporadiskt vid större helger. Via bibliotekarieyrket, som förde henne till bland annat Jakobstad och Kristinestad, fick hon ändå nära kontakt med troende människor.  

– Tron hade ofta en så självklar betydelse för mina österbottniska vänner att de inte ens behövde tala om den. Jag såg religiositeten som en del av deras personlighet men brydde mig inte desto mera om det.

Själv var hon i det närmaste likgiltig inför trosfrågor. När förslaget om att införa kvinnliga päster avslogs för tredje gången år 1984 tog hon medvetet ställning och skrev ut sig ur kyrkan.

– Efter skriftskolan hade jag inte haft så mycket där att göra. Jag hade inga teologiska kunskaper men ville inte tillhöra en så ojämlik gemenskap.

Vad hände efter utskrivningen?

– Samma vecka var jag på loppis och fick syn på ett Nya testamente. Det såg inte speciell ut eller något, men jag köpte det ändå. Kanske ville jag veta mer om vad jag tagit avstånd från?

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 49/2010.

Marina Wiik



Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12