Navigera i tro

Ledare.

Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans.

11.11.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Tankesmedjan Magma hade kallat till rådslag om det andliga tillståndet i republiken häromveckan. Trots att både det andliga tillståndet i republiken och seminariet med samma rubrik kan sammanfattas som minst sagt spretigt var det också många viktiga pusselbitar som föll på plats.Forskaren Kimmo Ketolas undersökningar av finländarnas attityder visar att deras inställning till tro och religion i dag är välvillig och tolerant – så länge religionen kommer i en tam och snäll tappning.

Tre av fyra finländare är positiva till den evangelisk-lutherska kyrkan, nästan lika många till den ortodoxa kyrkan och Frälsningsarmén. Däremot vill finländarna inte att religionen ska synas i offentligheten eller vardagslivet. Stark religiositet upplevs som negativ, och det anges som ett av de möjliga motiven till att bara en tiondel av finländarna har en positiv bild av islam. Islam uppfattas som en stark och synlig övertygelse, som avviker från idealet om tystlåten och måttfull tro. Helt följdriktigt är finländarna av samma orsaker skeptiskt inställda till kristna samfund och väckelserörelser med hängivna medlemmar.
Det konstaterandet i kombination med siffrorna säger kanske något om både finländarna och de etablerade samfunden.
Det gör också toleransen skenbar.

I ljuset av det här är det oroväckande att parallellt med attitydbarometern läsa polishögskolans färska rapport över hatbrott i Finland 2009. Statistiken visar att brotten riktade mot kristna, eller med kristendomen som adressat, har ökat märkbart. Ifjol registrerades 44 sådana fall, jämfört med 15 fall året innan. De flesta av brotten är riktade mot kristna eller kristendomen överlag, men i sju av fallen har laestadianismen uttalat varit måltavla för dåden. Samma tendens har inte drabbat islam, där polisen registrerade 14 brott.
Det här är ett otäckt drag i en stat som just nu för en offentlig diskussion på bred front om att bredda toleransen inom folkkyrkans väggar.
Och det är helt klart att varje dåd, oberoende vilken tro det riktar sig mot, är ett för mycket.

Jyri Komulainen, docent i dogmatik vid Helsingfors universitet och nyvald biträdande sekreterare för biskopsmötet, förde fram tanken på kristendomen som en värdefull motvikt till den politiska elitens ideologi.
”Den kristna grundberättelsen om Gud, som har skapat människan till sin avbild och som verkar frigörande i historien och fokuserar på de fattiga och marginaliserade är en stor moralisk resurs” konstaterar Komulainen i den antologi som publicerades i samband med seminariet.

Hans citat innehåller ett svarsalternativ till den fråga som filosofen Thomas Wallgren sände ut till åhörare och panel: Var och en behöver kunna besvara vad det är som gör att även en eländig människa ändå har ett värde.
I den kristna människosynen stavas det ”Guds avbild”, och det svaret borde stiga som en reflex ur ryggmärgen på var och en som kallar sig kristen. Än mera borde det omsättas i handling, vilket är den verkligt stora utmaningen.

May Wikström



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08