I undersökningen analyserades kyrkliga nyheter och insändare i nationella och regionala tidningar, i riksomspännande tv- och radiokanaler samt i ett urval övriga tidningar och tidskrifter.
Bland de medier som publicerat över 10 artiklar hade Hufvudstadsbladet (Hbl) 37 procent negativa inslag, vilket var flest av alla. Resultaten fick man genom att på olika premisser klassificera artiklar som positiva, negativa eller neutrala.
– Ämnen som religion, tro, livsåskådning och kyrka är alldeles för komplicerade för att en artikel om dem i en kvalitetstidning ska kunna beskrivas med ett förtecken. Journalistiken måste vara mångsidigare, säger Hufvudstadsbladets chefredaktör Hannu Olkinuora.
”Ingår i uppdraget”
Undersökningen omfattade artiklar och inslag från december 2009 till februari 2010.
– Under den här tiden publicerade vi artiklar kring avslöjandet av en pedofilpredikant i Österbotten. En sådan verklighetsbevakning kan på deras måttstock uppfattas som negativ ur kyrkans perspektiv, men det ingår i vårt uppdrag.
Men Österbottens tidning skrev ju mer om fallet än ni och hade ändå färre negativa artiklar?
– Jag ska inte blanda mig i deras redaktionella politik, men jag vet nog att de till exempel stängde av alla kommentarer på webben om det här ämnet.
Att Åbo Underrättelser (ÅU) helt saknar artiklar som klassificeras som kritiska mot kyrkan berättar enligt Olkinuora mer om undersökningen än om ÅU.
– Det kan inte vara så att alla deras artiklar är positiva ur kyrkans synvinkel.
Olkinuora säger att Hufvudstadsbladet volymmässigt borde ha haft fler än nitton artiklar om kyrkan. Han påpekar ändå att Helsingin Sanomat (HS) nådde upp till nästan samma andel negativa artiklar (31 procent).
Läs mera i Kyrkpressen 22/2010.
