Skäms inte för evangeliet

Ledare. Suomen Kuvalehti behandlade för en tid sedan (23.4) Finlands evangelisk-lutherska kyrkas situation här och nu. Detta dels i en ledare, dels på nästan tio sidor inne i tidningen. Rubriken för ledaren var Kirkon kriisi (Kyrkans kris) och huvudrubriken för artikeln inne i tidningen Kuka pelastaisi kirkon? (Vem kunde rädda kyrkan?). 20.5.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Rubrikerna lämnar ingen i ovisshet om den allmänna färgen på tidningens kyrkopaket: mörkgrått, ibland på gränsen till svart.

Kyrkans allmänna eländeselement är klara: utskrivningarna och ekonomin.
Utskrivningarna har kyrkan dragits med i årtionden och de har bidragit till en försämrad ekonomi. Men kyrkans ekonomiska utmaningar har också andra orsaker som är relaterade till den allmänna ekonomiska utvecklingen både på nationell och på global nivå.
Utskrivningarna har kyrkan med varierande framgång försökt komma till rätta med, men den allmänna ekonomiska utvecklingen undandrar sig förstås dess påverkningsmöjligheter.

En intervju med kyrkans nyvalda ärkebiskop Kari Mäkinen ingår som ett element i Suomen Kuvalehtis kyrkopaket. Rubriken för den intervjun är äckelrealistisk: Kirkon on opittava luopumaan (Kyrkan måste lära sig att avstå).
Mäkinen har helt rätt. Det är just detta det nu är fråga om: att avstå. Kyrkans måste lära sig att avstå från tanken på ökade ekonomiska resurser, ökade personalresurser, flyglar och/eller dyra orglar i snart sagt varje litet församlingsutrymme, nya fina utrymmen och så vidare.

Under kyrkans feta år var det en och annan som med romantik i blicken talade om den tid då de kristna levde i armod och under hot och hur kyrkan då växte. Man tyckte sig nästan se ett ödessamband mellan armod och andligt liv. Ungefär som många ser ett romantiskt samband mellan mellan armod och konstnärligt skapande.
Visserligen är kyrkan ännu långt ifrån allt vad armod heter, men faktum är att den måste söka sin väg framåt under allt kallare resursstjärnor.
Om de kärvare villkoren leder till andligt uppsving eller inte återstår att se.
Det som man redan nu med säkerhet kan säga är att strukturerna och verksamhetsformerna måste ses över. Kyrkan har med andra ord en allt för stor administrativ kostym och en allt för stor skara anställda.
Det som man också med säkerhet kan säga är att anpassningarna till dagens och morgondagens verksamhetsrealiteter kommer att vara smärtsamma.  Med anpassningen måste göras och den måste göras nu.
Det börjar ansvarsbärarna i kyrkan också vara mycket medvetna om.

Nu skulle det inom kyrkan och i församlingarna gälla att mera fokusera på möjligheterna med det nya än att envist hålla fast vid det gamla och hur man alltid har haft det eller hur man alltid gjort.
Det skulle med andra ord gälla att inte fokusera på hur bra man haft och har det, utan hur man i en nuvarande verklighet bäst kan sköta de uppgifter som kyrkan och församlingarna i grunden finns till för: att predika evangeliet och förvalta sakramenten.

Detta är en positiv utmaning eftersom den uppfordrar till självkritisk eftertanke och utvärdering av vad vi i kyrkan och i församlingarna riktigt håller på med. Samtidigt som denna utmaning är positiv är den förmodligen också den svåraste.
Att börja bygga upp något från noll är nästan alltid lättare än att revidera något som redan finns. I det senare fallet dyker förändringsmotståndet upp lika säkert som amen i kyrkan.

För att återgå till Suomen Kuvalehti och dess ledare om kyrkans kris. Den avslutas så här:
”Kyrkan får inte fly från trons mysterium, sitt innersta väsen, till etik och sociala aktivitet. Den är mera än värdediskussion och terapi. Skäms inte för det enkla evangeliet. I det göms förnyelse, människans frihet, hopp i lidandet och dödens värld.”

Till det finns bara en sak att säga: amen.
Den ungefärliga översättningen av detta hebreiska ord är ”sannerligen”, ”trovärdigt” och ”låt det så ske”.

Stig Kankkonen



KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47