Ekonomiska övergrepp eller fina placeringar?

Ledare. Det började i Boston på den amerikanska östkusten någon gång på 80-talet. Sedan dess har rapporterna om katolska prästers sexuella övergrepp mot korgossar och andra ungdomar vuxit lavinartat och spritt sig världen över. Också hos oss letar pressen efter mörkande biskopar. 12.5.2010 kl. 00:00

Ad Grönroos

Illustration: Jan Lindström

I dag har pedofiliövergreppen gett upphov till över fyrahundra rättegångar enbart i USA och gjort katolska stift konkursmässiga efter att de betalat för sina prästers handlingar i det förgångna.

Det finns fler katoliker i världen än det finns muslimer. Redan antalet katolska präster närmar sig en halv miljon, så rötäggen räknas i promille. De enskilda övergreppen som nu utreds ligger oftast tiotals år tillbaka i tiden men är inte mindre upprörande för det.
Det är dock det systematiska mörkläggandet av brottsliga handlingar inom hierarkin för att skydda själva systemet som på sikt orsakat de mest irreparabla skadorna. Hur kan de som borde vara experter på rätt och fel aktivt gå in för mörkläggning när systemets eget folk gör fel?

Dessvärre är inte den katolska kyrkan ensam om att mörka saker och ting som är ofördelaktiga för ett stort globalt system. Hanteringen av de återkommande skuldkriserna följer samma mönster. Budskapet är att vi måste blunda för hierarkins fel – låt oss för enkelhetens skull kalla dem bankirerna – annars tar vårt ekonomiska system skada.
Det har inte alltid varit så. Under slutet av förra århundradet åkte bankirernas ombud världen runt och frestade utfattiga länder med lånepengar. Att det var fråga om korrupta regimer störde ingen, och resultatet blev en skara djupt överskuldsatta länder. HIPC-länderna betalade mer i räntor på de lån som de tagit till ingen nytta än de satsade på skolor och hälsovård. Ett effektivt stopp för all utveckling.

Det irländska popbandet U2:s vokalist Bono lyftes upp som ikon i en kamp som lånade sitt namn från Gamla testamentet. Jubelåret var en utjämningsmekanism som lät såld mark återgå till den ursprungliga ägaren vart femtionde år. Jubelåret som skulle förhindra stora inkomstklyftor verkställdes veterligen aldrig, så de gammaltestamentliga profeterna fick hålla predikan efter predikan mot de rika ”som köper en fattig för ett par skor”.
Jubelåret lyckades till en del och HIPC-länderna fick hundratals miljarder av sina skulder förlåtna. Den globala bankirklassen hade heller inget emot att skräplån dumpades över på institutioner som finansierades av skattebetalarna i väst.

I själva verket gav det en lärdom. När bankirklassen – i globalt mantal förmodligen i paritet med det katolska prästerskapet – efter millennieskiftet utvecklade derivatmarknaderna till fulländning fanns det en färdig bakdörr. Går det illa dumpas förlusterna på skattebetalarna. Annars går vårt ekonomiska system omkull.
När USA fick sin kris på bolånemarknaden – efter den bekanta principen bjud stora lån åt fattiga som knappast klarar av dem  – följde de amerikanska federala myndigheterna budet och pumpade in miljarder i samma banker som orsakat krisen med sin hållningslöshet.
När sedan Islands duktiga entrepenörer skapade sina rikedomar var mönstret etablerat. Då finansvikingarnas imperier gick omkull fanns vinsterna redan på annat håll och skulderna hos de isländska skattebetalarna.
Nu när Grekland levt över sina tillgånger pågår en allmän insamling, allt för att rädda systemet. En insamling som väcker en vrede men som inte hittar rätt adress.
Den katolska kyrkan hade sin mörkerpolitik och den globala ekonomin har sin. De är lite olika och det har sina skäl.

Den nederländska ekonomen Jan Pens har illustrerat de ekonomiska ojämlikheten i ett land som en inkomstparad. Folk med medianinkomst är 1,70 långa, folk under fattigdomsgränsen är under en meter. Först i paraden kommer raderna med fattiga, längden växer förvånansvärt långsamt. Först mot slutet av paraden ser vi folk av vanlig längd. De sista raderna är en chock. En idrottsstjärna som David Beckham är tre kilometer lång men han är inte längst. Det är gänget med mångkilometerlånga personer, den ansiktslösa marknaden.
Världen där uppe och nere på jorden är helt olika. Det som här nere ter sig som ekonomiska övergrepp kallas lyckade placeringar bland höjdarna. Skattebetalarna i USA räddade stora investeringsbanker som gjorde stora klipp på att förutspå bolånekrisen. Också den grekiska krisen har sina vinnare.

Det är bara de officiella profeterna eller politikerna som upprepar sitt hysch, hysch, det monetära systemet måste räddas.
Vad som behövs är profeter av Jesajas eller Jeremias kaliber som kunde bryta omertan och säga att det som händer är ekonomiska övergrepp som borde kallas brott.

Rolf af Hällström



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57