Finländska katoliker fördömer pedofiliövergreppen

Kyrka. Katolska präster i Finland uppmanas undvika bikt i slutna rum efter att pedofilskandaler i flera länder skakat kyrkan. 17.4.2010 kl. 00:00

stock.xchg

Katolska kyrkan i Finland har gett rekommendationer om barn och bikt.

De första fallen av sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan blev kända i USA på 1990-talet. Sedan dess har avslöjandena haglat tätt – förra veckan kunde man läsa i tidningarna att flera fall i Norge rapporterats.

Trots att man inte känner till några fall i Finland har katolska kyrkan redan för flera år sedan vidtagit åtgärder för att minska risken för prästerliga övergrepp.

– Min företrädare Jozef Wrobel rådde präster att lyssna till bikt från barn endast i en biktstol med två rum som skiljs åt av ett galler. Samtidigt uppmanade han dem att undvika bikt i ett slutet rum, till exempel sakristian, säger katolska kyrkans biskop Teemu Sippo.   

Enligt Sippo var avsikten att undvika tillfällen där en präst kan anklagas för opassande närmanden.

– Å andra sidan har det blivit lite hysteri kring saken så att varje form av beröring av barn uppfattas som fel. Så kan det ju inte vara: Jesus tog ju också emot barnen, välsignade och rörde vid dem.

Sorg och ilska

Marko Tervaportti, direktör för Katolsk informationstjänst, poängterar att varje misstänkt pedofilifall måste behandlas snabbt men omsorgsfullt i såväl kyrkans domstol som inför världsliga myndigheter. 

– Finlands katoliker är upprörda över att sådant här kan hända i vår kyrka. Vi känner sorg å offrens vägnar och ilska och bitterhet mot förövarna. Var och en känner skam över det inträffade, säger Tervaportti.

Robert Paul, katolik och medlem i S:ta Birgitta församling i Åbo, är förvånad och chockad över hur utbrett missbruket varit. Han uppfattar det ändå som osannolikt att pedofilifall skulle ha förekommit i Finland.

– Antalet finländska katoliker är så lågt att det skulle vara svårt att hemlighålla övergrepp. Dessutom finns det inga katolska elevhem eller internat där katolska präster ens skulle få chansen att umgås med barn och unga på tu man hand.

Moralisk upprustning

Enligt Marko Tervaportti har avslöjandet av pedofiliskandalerna skadat katolska kyrkans rykte, men inte så mycket som man kunde tro.

– Människor är smartare än vad mediekarusellen låter förstå.

Han riktar kritik mot att katolska kyrkan ensam pekats ut som bov i pedofilidramat.

– Det är bra att offren får upprättelse genom publiciteten, men jag önskar att det leder till att övergrepp mot barn utreds också inom andra institutioner och anstalter.

Robert Paul ser också positiva möjligheter i de negativa nyheterna.

– Avslöjandena kan bana väg för en global moralisk upprustning. Om tjugo år är människor kanske beredda att bete sig mera kristet och visa större kärlek.

Marina Wiik



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34