Helt plötsligt förefaller vi alla veta hur, när och var man ska informera då det som inte borde ske i alla fall sker.
Det är endast i de rum där planering och beslut av hur problemen ska mötas och lösas som expertisen förefaller lysa med sin frånvaro.
I liknande grupper återfinns också de verkliga experterna på snart sagt alla grenar inom vintersporten. Och inte bara det. Här finns också den samlade kringkunskapen med början från hur damer och herrar till de olika grenarna borde väljas till hur skidor ska vallas, backhopparnas dräkter designas och ishockeylagens sammansättning komponeras.
Här finns kort sagt allt man behöver för att vinna de tolv medaljer som nämnts i sammanhanget.
Eller rättare sagt: som vissa har nämnt.
I de verkliga expertgrupperna har vi nämligen också alltid och hela tiden vetat hur många medaljer det blir. Och märkligt nog: då OS är över var det just det antalet som stämde. Tänka sig.
Man undrar ibland om det finns ett andligt släktskap mellan dessa experter och allmogeväderspåmän. Också de träffar alltid rätt oberoende av hur det går.
Som framfusig besserwisser i många andra sammanhang är det en stor lättnad att nu bekänna min totala okunskap. Undantaget gäller åtminstone i viss mån informationsbiten i samband med VR:s snö- och isrelaterade problem.
