Det blev ett linjeval

Ledare. Inte helt överraskande, men inte heller helt väntat. Så kunde man kanske karaktärisera resultatet i ärkebiskopsvalets första omgång.
Det inte helt överraskande var att biskop Kari Mäkinen (393 röster) kom med i valomgång två. Det inte helt väntade var att han fick professor Miikka Ruokanen (285 röster) som par.
25.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I en ledare i Åbo Underrättelser med anledning av valutgången slås fast att ”Kari Mäkinen är det enda vettiga alternativet för ärkebiskopsstolen”. Så är det enligt ledarskribenten ”om man inte vill fjärma kyrkan ännu mera från folket”.Det som speciellt tilltalar ÅU är att Mäkinen var den enda av de sju kandidaterna som ”kunde tänka sig att välsigna samkönade par”. Det är enligt tidningen folkets vilja.

Så kan man också resonera. Men så behöver man inte nödvändigtvis resonera. Som allt annat har också ärkebiskopsvalet minst två sidor.
Den andra sidan i detta fall kan aktualiseras genom en fråga: Är det folkets vilja eller Guds vilja som ska vara det avgörande för hur en biskop – i detta fall en ärkebiskop – ser på olika frågor?

Påståendet att Kari Mäkinen är det enda vettiga alternativet därför att han inte minst i fråga om vigsel av samkönade par representerar åsikter som delas av folket kan därför tolkas på två sätt.
Antingen så att Guds vilja och folkets vilja sammanfaller, eller så, att Guds vilja är mindre viktig än folkets vilja.

Det som gör frågan om folkets vilja och Guds vilja problematisk i valsammanhang är att folkets vilja tämligen lätt kan konstateras genom opinionsmätningar av olika slag.
Gud står inte till förfogande för sådana. Han har deklarerat sin vilja i Bibeln. Svårigheten är att alla inte riktigt tror att det är så. Guds vilja blir föremål för tolkningar av olika slag.

I det här sammanhanget blir det därför viktigt om tolkningarna av Bibeln sker utgående från vad Bibeln säger om sig själv, eller om det som styr tolkningarna är folkets vilja. Alltså att tolkningarna görs utgående från vad vi här och nu anser att Guds vilja borde vara.
Eller egentligen utgående från att Guds vilja nog hela tiden har varit den vi i dag anser att den bör vara, men att vi nu först kommit till djupare och bredare insikt om hur det egentligen förhåller sig.

Det är i princip just i frågan om Bibelns ställning och gränserna för tolkningar av Bibeln som det finns skillnader mellan ärkebiskopskandidaterna Mäkinen och Ruokanen. Skillnader som gör att Mäkinen kallas mera liberal och Ruokanen mera konservativ.
Ärkebiskopsvalets första omgång blev med andra ord åtminstone i viss mening ett linjeval. Det blir det i ännu högre utsträckning i andra valomgången. I den mest debatterade frågan, välsignelse av samkönade par, är kandidaterna på helt olika linjer. Mäkinen menar att biskopsmötets utredning och slutsatser endast är ett steg i rätt riktning. Ruokanen meddelar att han inte kommer att ta ens det steget.

Med tanke på att biskopen i S:t Michel, Seppo Häkkinen (263 röster), allmänt räknades till de mera konservativa kunde det tala för att många av hans väljare nu ställer sig bakom Ruokanen.
Å andra sidan är det inte alls sagt att Ruokanen utöver sin teologiska positioneringen tilltalar Häkkinens anhängare. Det kan vara så att de rent allmänt ser mera av Häkkinen i Mäkinen än de gör det i Ruokanen. Det återstår att se.
Hur de övriga kandidaternas sammanlagt 215 röster fördelar sig återstår naturligtvis också det att se.

På tal om folkets vilja säger 57 procent av dem som svarat på Kyrkpressens webbfråga att ärkebiskopen borde väljas direkt av folket, 40,9 procent svarar nej och 2,2 procent säger att de inte vet.
Steget från nuvarande valsystem med 1 226 röstberättigade till ett direkt folkval är långt. Ett kortare steg vore att på ett eller annat sätt minska den i dag uppenbara övervikten av rösterna från ärkestiftet.

Att ett stift har över 80 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet ter sig redan som så omotiverat. Detta inte minst med tanke på att ärkebiskopens roll förändrats märkbart under de senaste två decennierna.
Han är inte längre en biskop bland biskoparna, eller den främste bland gelikar som det heter. Han uppfattas i allt högre grad som kyrkans högsta och främsta talesman.
Den verkligheten borde också avspegla sig i sättet att välja biskop.

Stig Kankkonen



KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47