Den (nästan) osynliga kyrkan

Ledare.

Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”.

11.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Studien är enligt presentationen ”resultatet av ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld”. Rapporten är ”en självkritisk men konstruktiv rapport, avsedd att inspirera till eftertanke”.Det är att hoppas att avsikten blir verklighet.

En rapport eller studie kan naturligtvis inte omfatta allt som den kunde – eller ens borde – omfatta. Begränsningar måste göras och oberoende av hur de görs väcker de kritik.Det som sticker i ögat – för att fortsätta på det temat – i den aktuella rapporten är att betydelsen av Borgå stift och de svenskspråkiga församlingarna praktiskt taget helt saknas. Undantaget är några rader på sidan 28.
Kyrkans osynlighet kan eventuellt vara resultatet av en medveten bortprioritering, men också av glömska. Vilket alternativ som är bättre eller sämre kan man motiverat ha olika åsikter om.

Av olika orsaker blir antagandet att det inte är fråga om glömska utan om bortprioritering. Detta helt säkert utan onda avsikter. Inom en snar framtid kommer Magma att presentera en rapport om bland annat det svenska stiftets betydelse för Svenskfinland. Det kan vara en förklaring till att det temat nu inte togs med.
Frågan är om den förklaringen är acceptabel. Det är den inte.

Den kyrkliga och frikyrkliga sektorn borde definitivt ha funnits med också i denna studie. Detta av många olika orsaker.
En kvantitativ orsak är att omkring 85 procent av Finlands svenskspråkiga befolkning hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, till Finlands ortodoxa kyrka eller till någon frikyrka. En kvalitativ orsak är att kyrkliga identiteten är av stor betydelse för identiteten rent allmänt.
Att knoppa av den delen av identiteten är helt enkelt inte motiverat.

Nu är det förstås inte första, tyvärr knappast heller sista, gången kyrkan och det kyrkliga nästan helt osynliggörs i dessa sammanhang. Det har lett och leder till att det kyrkliga och frikyrkliga inte syns och hörs i den allmänna diskussionen om Svenskfinlands framtid.
Speciellt beklagligt är detta i ett läge då allt som kan tänkas stöda det svenska språket och dess synlighet borde samlas i samma korg. Det är i den korgen också det kyrkliga borde finnas och inte i en korg lite på sidan om.

Att lämna det kyrkliga utanför dokument som är avsedda att inspirera till eftertankar kring det svenska i Finland är samhällspolitiskt ovist. Ur ett kyrkligt perspektiv och uttryckligen ur ett Borgå stift-perspektiv kan det i värsta fall visa sig vara ödesdigert.
Den pågående kommunala service- och strukturreformen har lett och kommer att leda till att allt flera av stiftets församlingar ingår i samfälligheter som hör till något finskspråkigt stift.

Vad detta innebär för Borgå stifts framtid och därmed för den finlandssvenska identiteten är svårt att säga exakt, men knappast finns det någon som vill hävda att utvecklingen stöder det svenska i Finland eller det svenska stiftet.
Detta har lyfts fram många gånger och varnande fingrar har höjts bland annat på ledarplats i Kyrkpressen, senast i en ledare i nr 3.

Tyvärr är det ganska lite som har gjorts för att förminska eller eliminera det för stiftet och det svenska språket negativa i den av allt att döma oundvikliga utvecklingen inom den kommunala sektorn.
En orsak till bristen på handlingskraft kan vara just det faktum att den kyrkliga biten glöms bort eller knuffas undan i allmänna debatter. För Borgå stift och dess ledning är detta något som inte borde få fortsätta.

Stiftsledningen måste reagera eftersom ingen annan förefaller göra det. Man kan därefter hoppas att andra kommer med.

Stig Kankkonen



ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52