Fler ansöker om diakonihjälp

Kyrka. Antalet ansökningar till Kyrkans diakonifond ökar. Under 2009 kommer ansökningarnas antal att bli över 500. Ifjol behandlades 400 ansökningar.

6.12.2009 kl. 00:00

stock.xchng

Kyrkans diakonifond är kyrkans gemensamma bidragsfond. Som en del av det inhemska diakoniarbetet hjälper fonden personer som råkat i ekonomiska svårigheter. Den ekonomiska hjälpen är tänkt för dem vars nöd är störst och som inte kan få hjälp från andra håll.

Fysisk sjukdom uppges som den vanligaste orsaken då man söker om hjälp med ekonomin. Största delen av dem som ansöker om stöd är familjer med minderåriga barn.
– I bakgrunden finns långa sjukledigheter, arbetsoförmögenhet eller att man ska gå i sjukpension, vilket kan dra ut på tiden till exempel på grund av försäkringsbolagens och företagsläkarens utlåtanden, säger bidragshandläggare Titi Gävert.

De näst vanliga orsakerna till att man söker om ekonomisk hjälp är arbetslöshet (17 procent), ekonomisk kontroll (11 procent) och skilsmässa (9 procent). Uppsägningar och permitteringar har ökat de ekonomiska svårigheterna, likaså snabblån. Också köerna till förtjänstbundna arbetslöshetsersättningar syns i antalet ansökningar till kyrkans diakonifond. Andra orsaker är katastrofer, mögelproblem i bostäder och beroenden.

Materiell, psykisk och andlig hjälp

När diakonin ger ekonomiskt stöd handlar det om att hjälpa klienten på ett helhetsmässigt sätt, man reder ut klientens livssituation. Klienterna uppmanas att ta tag i sin egen ekonomi, sporras till utbildning och arbete, och till att bygga upp ett eget stödnätverk.  Inom diakoniarbetet för man också själavårdande samtal.

– Församlingarnas diakoniarbetare gör ett grundligt arbete för att reda ut saker tillsammans med dem som råkat i svårigheter. Diakoniarbetaren ger också mentalt stöd så att människor orkar söka hjälp, säger bidragshandläggare Jaana Valtonen och Titi Gävert.

Församlingens diakoniarbetare fattar beslut om ifall klientens ansökan sänds vidare till diakonifonden. De stöd som beviljas betalas också via församlingens diakonikonto.  I praktiken går de bidrag som fonden beviljat till att betala klientens räkningar. Den genomsnittliga stödsumman är 2 000–4 000 euro. År 2009 uppgick stödens totala summa till över 800 000 euro. Samma person kan ansöka om stöd bara en gång.
KT/Kp



Mest läst

    HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

    SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

    kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

    kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

    litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

    profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

    sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

    PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

    BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

    PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

    FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

    PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

    REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

    PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

    homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

    val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

    val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

    fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

    BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

    Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

    Mest läst