Behov av terminalvård på svenska

Samhälle. Ända sedan 1980-talet har det ordnats utbildning för frivilliga som vill hjälpa till vid vården i livets slutskede. 18.6.2009 kl. 00:00

Linda Fontell

I slutet av livet kan ångesten och rädslan för att dö bli större än någonsin. För att lindra den psykiska smärtan hos patienter och anhöriga finns det möjlighet till vård i livets slutskede, även kallad terminalvård eller palliativ vård.

Årligen behöver tusentals personer terminalvård. Det finns inga klara siffror över antalet frivilliga som aktivt hjälper till med terminalvård, men det handlar inte om några hisnande folkmassor.
Största delen av de frivilliga som är med på slutet är medelålders kvinnor. Fastän det heter vård i livets slutskede hör inga egentliga vårduppgifter till de frivilligas arbete, utan deras uppgift är att finnas till och vara närvarande.
– De kan vara personer som mist någon anhörig men överlevt sorgen och vet vad sorg är, berättar Kirsti Aalto, chef för sjukhussjälavården på Kyrkostyrelsen.

Andlig vård

Enligt Aalto är sjukhuspräster också ofta med vid slutet av livet. Andliga frågor kan också tas upp av frivilligvårdarna som, förutom att diskutera, kan be eller sjunga för patienten.
– Man vill idag understryka att var och en, döende och deras familj, också har rätt till andlig vård var de än befinner sig, säger Aalto.
Terminalvårdarna tar inte endast hand om patienter som ligger på sjukhus. Personer som är i slutskedet av sitt liv men bor hemma eller till exempel på vårdhem besöks, och även de anhöriga får stöd.

Svagt på svenskt håll

Utbildning för frivilliga terminalvårdare ordnas idag av vårdhem och hospicehem på olika orter i Finland. All utbildning sker på finska, och det finns inte heller ett enda svenskspråkigt hospicehem i Finland.
– Tidigare har det inte behövts terminalvård på svenska. Släktbanden har varit starkare på svenskt håll, så många har haft ett naturligt nätverk, säger sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka.
Storbacka menar att vi idag är mer individualistiska än förr, och släktbanden har således blivit svagare.
– Vi bor inte i en mumindal längre. Terminalvård behövs också på svenska.
När en patient tappar krafterna är kontakter på modersmålet oerhört viktiga. I Svenskfinland är det sjukhusprästerna som sköter en stor del av arbetet. Ann-Sofi Storbacka menar att frivillighjälp behövs, men att vi inte har vaknat upp.
Kommunernas sparåtgärder drabbar också ofta de döende. Den döende kan komma att flyttas från vårdplats till vårdplats för att vården ska bli så billig som möjligt. Ett värdigt slut är således inte alltid möjligt.
Enligt Storbacka är terminalvården viktig, och hon hoppas på en ljusare framtid också på svenskt håll. 

Andreas Andersson



SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00