En sökare som funnit

Människa.

Idag är han högkyrklig präst med stark känsla för gudstjänsten som mötesplats för människa och Gud. Men vägen dit har varit lång.

28.5.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn

Då Cay-Håkan Englund kommer in i Bergö kyrka gör han korstecknet vänd mot altaret.  

– Altaret är Guds tron. Där möter han oss i gudstjänsten.

Själv känner han igen sig i beskrivningen av Guds barnbarn som antingen blir mer hängivna än föräldrarna eller helt tar avstånd.

– Jag växte upp i Purmo. Min familj hörde till Kyrkans Ungdom, jag gick i söndagsskola och junior. Men i högstadiet vände jag ryggen åt allt sådant. Istället kom ett intresse för ockultism. Hade jag inte varit så blyg och skulle det ha funnits satanistgrupper i närheten vet jag inte var det hade slutat.

Efter militären 1992 fanns inga jobb. Han bodde hemma den våren och satt mest vid sin dator. En dag i mars dog hans pappa i hjärtinfarkt.

– Det blev en vändpunkt. Då vi hittade honom död förstod jag att det finns något mer än det vi kan se. Jag var helt övertygad om att pappa fanns någonstans, men han var inte längre här.

De läser Bibeln!

Första chocken bearbetade han med familjen. Men kyrkoherde Jan-Erik Sandström kom snabbt in i bilden.

– Jag minns att vi alla satt vid hans bord, och att han flyttade en blomvas för att kunna se mig. Det var en viktig gest. På sommaren frågade han om jag kunde hjälpa honom med datorn. Det var ett skäl, men också ett svepskäl. Som tack fick jag boken The Catch Me Killer med ett starkt vittnesbörd.

Under sommaren som följde var Englund ibland med på kristna ungdomssamlingar och märkte att det var lätt att få vänner där. Det var enda orsaken till att han på hösten, då han började studera informationsbehandling i Åbo, gick med i en bönegrupp.

– Men till min förvåning och fasa läste alla i tur och ordning ur Bibeln. Jag drabbades av tanken att jag måste hoppa ut genom fönstret för att komma undan. Jag kallsvettades. Men någon lånade mig ett Nya testamente och då jag började läsa försvann det hotfulla och jag blev lugn.

Senare på hösten kom han till tro.

– Jag visste att jag ville dela det som skett med någon och gick till en kompis. ”Nog är det viktigt att bekänna sin tro”, sa han. Och sedan lite på skämt: ”Men inte behöver du göra det varje gång du presenterar dig.”

Läs mer i Kyrkpressen, nr 22/09

Kerstin Haldin-Rönn



Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54