Den som har ska få

Ledare. Två ex-statsministrar har fått nya, förstklassiga uppdrag.
Centerpartisten Esko Aho byter vik. Han flyttar från Sitratornet i Gräsviken till Nokias huvudkontor i Kägelviken och bli direktör med uppdraget att sköta samhälls- och samarbetsrelationer.
Socialdemokraten Paavo Lipponen behöver kanske inte byta adress eftersom hans nya uppdrag är verka som lobbyist för det tysk-ryska bolaget Nord Stream. Han ska bereda väg – eller kanske i detta fall snarare botten – för bolagets planerade gasrör i Östersjön.
21.8.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

 De nya uppdragen för de två före detta statsministrarna för tankarna till Bibelns ord om att den som har ska få mera och av den som intet har ska tas det lilla han har. I de aktuella fallen är det inte primärt fråga om att Lipponen och Aho får väl tilltagen ersättning för sina insatser de nya arbetsgivarna till godo. Det primära och viktiga är att de som redan har – Nokia och Nord Stream – i och med sina nyförvärv får ännu bättre möjligheter att utöka sitt jordisk goda.

Detta är ofta skillnaden mellan dem som har och dem som inte har.
De som har kan med hjälp av sina tillgångar skapa förutsättningar för att få ännu mera, kanske till och med försäkra sig om att så sker.
De som inget har saknar däremot ofta också det som behövs för att forma en bättre framtid. Att ingenting ha innebär för många samtidigt att ingenting få.
Hur konkret detta är visar de undersökningar som vittnar om att fattigdom, sociala problem och social marginalisering allt oftare går i arv.

Mot denna bakgrund är det motiverat att säga att det inte är Nokia, Nord Stream eller andra mer eller mindre mäktiga aktörer på den ekonomiska scenen som har det största behovet av inflytelserika medarbetare och lobbare.
Det behovet är störst bland dem som har det sämst.

Med detta inte sagt att de som har inte har rätt att sträva efter mera eller att använda sig av de medel som behövs för det.
Inte alls.
Den operativa ledning som representerar ägarnas intressen i Nokia, Nord Stream och andra företag kan tvärtom sägas handla oetiskt om det inte gör det. Att de sköter sina bolag dåligt gagnar inte dem som har det dåligt.

Här är det alltså inte ett antingen–eller som gäller. Det som däremot allt för ofta saknas är ett både–och.
I de aktuella fallen med Aho och Lipponen konkretiseras detta i frågan: hur kommer det sig att de, som i sin aktiva karriär sade sig känna så varmt för dem som har de svårt, så ofta återfinns i de välställdas hörna efter avslutat politiskt värv?
Eller omvänt: Varför saknas tunga och inflytelserika ex-politiker bland dem som har det ekonomiskt och socialt svårt?

Finland skulle förmodligen se ganska annorlunda ut om Aho, Lipponen & co aktivt använde sina kunskaper, erfarenheter och kontakter i arbetet med och lobbandet för de utslagna, de hemlösa, ensamförsörjarna, de arbetslösa.
Att de inte gör det är naturligtvis inte Nokias eller Nord Streams fel. Att de inte gör det beror på personernas prioriteringar. Och säkert kan prioriteringarna försvaras.
Nokias framtid är av stor betydelse för Finland och finländarna och Nord Streams gasrörsprojekt har konsekvenser för allt från den framtid energiförsörjning till global energipolitik och politik rent allmänt.

Det betänkliga, beklagliga och oacceptabla är att prioriteringarna av uppdrag och insatser allt för ofta förefaller vara beroende av eller förknippade med personlig vinning.
Det är det som gör att de som har något att ge kan räkna med de inflytelserikas hjälp för sina projekt. Och det är det som gör att de som ingenting har inte kan räkna med den hjälpen.

Om det inte var på det här sättet skulle väl förekomsten av tunga medhjälpare vara jämnare i de olika ringhörnorna?

Stig Kankkonen



psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00